Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Mina äfventyr under belägringen af Wien. Af H. Zschokke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bleka ansigte tycktes utvisa, att han också hade
kanonfeber. Han hade grön uniform, och i gehänget
hängde en väldig sabel. Jag ansåg honom för en
slags Sekter; åtminstone var han så tunn och mager,
som en penna.
Au revoir! sade ]ag till Pflock, sedan jag tömt
några glas, och skyndade mig till min post vid
Borgporten. Nu, sedan jag visste, hvart jag i nödfall skulle
taga min tillflykt under den förestående fasans-natten,
var jag dubbelt lättare till mods, och skyndade mig,
så mycket mitt goda hull det tillät, till min post.
Innan jag visste ordet af, var den gröne vid min sida.
"Vi hafva förmodeligen samma väg?" sade han.
"Till Borgporten!" svarade jag,
"Så äfven jag," fortsatte han; "vi få visst
upplefva en faslig natt; jag ser ingen god utgång derpå."
°Fy, herre," svarade jag, "hvem fruktar, då
man har sabeln vid sidan? Må kulorna hvina till
höger och venster—en Österrikare röres ej deraf."
Min följeslagare tycktes blifva något stött öfver
hvad jag sade. "Ni kan gerna säga så," inföll han,
"ni med er väldiga korpulens röres säkerligen ej
ur stället. Men jag, fattige fan, mager som en syl,
lätt som en tjäder, mig störtar blotta vindfånget af
en förbiflygande kula till marken."
"Herre!" svarade jag, "tacka ni forsynen, som
gjort er så subtil. Vid ett bombardement kommer
det er väl till pass. Fransmännens batterier skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>