- Project Runeberg -  Afton-lectyr : samling af smärre intressanta berättelser till sällskapsläsning och sjelfnöje / I /
38

(1837-1838) With: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Mina äfventyr under belägringen af Wien. Af H. Zschokke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fridsinnade söner samma ädla tänkesätt, som entusiasmerade
deras Fältväbel — Men se, de stodo der
hvar enda en, små och stora, tjocka och magra,
fullt och fast beslutna att, liksom Spartanerna med
sin Leonidas vid Termopylæ, segra eller dö för
Wiens eviga ära. Mina bussar hade till en del rätt
god militärisk hållning, och om än här och der en
skräddare var allt för mycket infotad, en skomakare
för mycket hjulbent och en linneväfvares magra ryggrad
var för mycket krökt; jag såg gerna genom fingren
dermed. Ändå allt för kosteligt foder för
kanonerna! tänkte jag.

När min revy var slutad, begaf jag mig till en
af officerskorpsen föranstaltad supé, till hvilken jag
haft den hedern att blifva bjuden, och hvilken
invit jag nödvändigtvis måste honorera.

Anblicken af officerskorpsen i den elegant
upplysta salen och i synnerhet det väl utstyrda bordet
gjorde en angenäm verkan på mig. Likväl måste
jag tillstå, att ju närmare de mörka, olycksdigra
midnattstimmarne nalkades, ju mer förlorade jag all
matlust och trefnad. Om en stol föll omkull, en
dörr slogs igen, eller endast en Öfverste med sina
stora besporrade stöflor stampade i golfvet, blef jag
illa till mods. Jag trodde mig höra fiendtliga
batterierna eller början till bombardementet, och kröp
ovillkorligen tillsammans. Jag svor också hvarje gång
efter en sådan förskräckelse för mig sjelf, att vid
första tillfälle förfoga mig derifrån, och begifva mig
i säkerhet; ty jag kunde lätt uträkna, att en Fältväbel
mer eller mindre ej skulle afgöra belägringens
utgång; och jag hade fullkomligt rätt att redan före
bombarderingens början låta anse mig såsom blesserad,
halfdöd och invalid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:48:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aftlect/1/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free