- Project Runeberg -  Afton-lectyr : samling af smärre intressanta berättelser till sällskapsläsning och sjelfnöje / II /
15

(1837-1838) With: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. En ungdomsbekantskap. Af Fredrik Hallberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


icke läst konst och nyhetsmagazinet på tio år.
En hatt, ja den förtjenar en särskild
charakteristik och kritik, en hatt, som liknade, ut
parva magnis,
ett opp och nedvändt
Chimborasso, en omvänd sockertopp, med breda skifven,
lika de utslagna örnvingarne på Odins-hjelmen,
var djupt nedtryckt i pannan. Gesäller
brukade dåmera sådana hattar, icke folk comme il
faut.
Var god och vänta litet Herr och Fru
Läsare, ty jag måste först expediera svar på
denna biljett. — Hur mår Grosshandlarens? —
"Herr Grosshandlare! Målet förekommer nästa
sessionsdag, och skall jag göra hvad jag kan.
Jag skall ha den äran munteligen tacka för
presenten. Ödmjukaste tjenare. Fredrik Hallberg."
Helsa hem. — Nå vi höllo på att syna hatten.
Ja den var kostiliös. Men hvad epithet skall
jag då ge fracken? En missmörsgul tingest med
långa alnsbreda skört och stora
megsingsknappar! Så löjligt! — En hvit vest med gubbar på,
som gick till naflen (ungefär förstås, efter
ögonmått), blå sommarböxor, föga mindre vidlyftiga
än Musselmännernas, ty nog kunde du slå en
fjerding säd i hvart lår, betäckte den digra
personens kupiga former. — Stöflorna voro bruna,
och hade icke tärt för trestyfver blanksmörja
på flera veckor. Detta var allt, som konsten
gjort för hans yttre. Men hvad hade då
naturen gjort? Ingenting så galet som konsten. Hon
hade svarfvat en temmeligen proportionerlig
menniskobild. Inte var han någon Apollo di
Belvedere i afseende på kroppsformernas rundning
och symmetri, så mycket kunde synas utanpå.
En knote här och en knote der, likväl inlagd i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:48:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aftlect/2/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free