- Project Runeberg -  Afton-lectyr : samling af smärre intressanta berättelser till sällskapsläsning och sjelfnöje / II /
72

(1837-1838) With: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. En ungdomsbekantskap. Af Fredrik Hallberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åskådligt." — Jag har med förnöjelse läst
dessa resminnen, och der funnit mera
uppbyggelse, mera att lära och mera att glädja mig öfver,
än i alla resebeskrifningar på svenska
tillsammanstagna, både Beskows, Nicanders m. fleras.
Midt ibland facta, siffror, namn, historiska och
artistiska uppgifter, stå många träffande
reflexioner öfver lifvet, många herrliga versbitar och
roliga äfventyr och berättelser. Dock
berättelserna äro af alla toner. Ibland ett galleri af
dårhustaflor, målade med färger, rysliga som
Romantikernas, stå milda och ljufva noveller,
som i en enda samklang sammanfatta alla
tonstrålarne af själslidande, som här och der
annars tonade ganska disharmoniskt.

Comministern säger, att noveller derföre
äfven äro anmärkningsvärde, att en olika ton
och olika behandlingssätt råder i hvar och en.
— Under sin skiftesrika lefnad hade Förf. haft
tillfälle att lära känna menniskan och verlden,
han hade mycket reflecterat, sett mycket.
Genom sin fantasi hade han diktat sig in i
andras förhållanden, försatt sig i deras skor,
såsom ordspråket lyder, och på lediga stunder
upptecknat dessa fantasier. Också improviserade
han berättelser ypperligt. Han både talte och
skref som det kom för honom. Hans noveller
äro också icke skurna efter något mönster, de
framkommo naturligt och okonstladt, endast
kryddade af egna reflexioner. Han hörde ej
till någon skola, eller något cotteri i vitterheten.
Han berättade så väl det vällustiga, som det
gräsligt vidriga, och likväl andades det hela
alltid en ädel och menniskoälskande anda. Hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:48:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aftlect/2/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free