Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Stobæus. Historisk novell i scener
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Den fremmande. Hvar ar Mamma ?
Carl. Hon sprang nt och gret. När vi
kommo in hade den här elaka farbror
Gyllenroth henne i famn.
Den fremmande. I famn? — Hvar är Er
pappa ?
Mimi. I Ryssland, i Archangel.
Den fremmande (serpd Gyllenroth.) Gud!
det är Gyllenroth, min egen vän. Vakna, kom
till sans! Känner du igen mig, din Stobæus?
Gyllenroth (resersig). "Satan"(Han
springer ut, under det Vilhelmina inkommer och
känner igen sin maka och båda omfamna
hvarandra.)
Vilh. O Gud, du har då ändteligen
bon-hört mig! — Kom hit barn. Här är Er
pappa !
Stobæus (omfamnar dem.) O denna stunds
fröjd uppväger länga års lidanden och mödor.
(Ser sig om.) Han har flytt. Hvad i
himrae-lens namn, min Gyllenroth fly mitt famntag.
Huru skall jag förklara detta?
Vilh. Han är ej densamma, som när du
lemnade honom. Han vill tillegna sig din
e-gendom, din maka. Han blyges öfver sin
o-trohet, derföre flydde han.
Stob. Jag skall träffa honom.
Vilh. Nej, bästa, blif här. Annars mistar
jag dig kanske för alltid.
Stob. Hvad, kunna åren förbyta en Engel
i en Djefvul?
Vilh. Nej, men passionen. Blif här min
Julius. O, jag kan dö af glädje, efter ett åra
tid, utan underrättelse från dig.
Stob. Ett år? Hvar månad skref jag, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
