Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gunnar Dillner: Järnhanteringens tullfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
GUNNAR DILLNER
Och huru är just nu tendensen utomlands? Vart man vänder sig,
visar sig ohöljt samma intresse att skydda landets alla industrier
och alla dess arbetstillfällen i ändamål att hålla minst samma
levnadsstandard som hittills. Krassast framträda dessa strävanden i
Amerika, där man begränsat immigrationen och samtidigt resolut
höjt alla tullar, som äro av intresse för produktionen. I England
utreder man med hjälp av stora sakkunnigekommissioner, vilka
industrier som äro i behov av »safeguarding», och premierministern
bebådar redan ett antal dylika tullförhöjningar. Frankrikes
tullsystem är ordnat att automatiskt följa varje variation av
partipris-indexen, och Tyskland har i somras höjt sina viktigare industritullar
med varierande belopp ända upp till 50 %. En tullskyddsvåg går
fram över världen i syfte att bevara det egna landets arbetstillfällen
åt landets söner. Man frågar sig, om vårt land har råd att ensamt
intaga en tullpolitiskt avrustande ståndpunkt, och jag tror, att
vilken allmän tullpolitisk åsikt man än må hava, måste man besvara
denna fråga nekande.
Om vi emellertid icke, envist vidhållande den teoretiskt
fascinerande men för dagen tydligen praktiskt övergivna
frihandelsynpunk-ten, skola döma den större delen av vår järnhantering till
undergång, vågar jag påstå, att snabba åtgärder äro nödvändiga. Jag
underskattar ej betydelsen av det samband, som finnes mellan
järnhanteringens tullfråga och den övriga industrien, särskilt den till
stora delar lika betryckta verkstadsindustrien. Det är sålunda ett
vitt utgrenat system av spörsmål, som här tarvar behandling och
utredning. I andanom hör jag, hurusom vid ordet utredning många
av mina läsare förfasas och tänka på långsamheten och kostnaden
för en ny statlig undersökning. Vi hava ju nyss sett slutet av en
mångårig och kostbar utredning på bl. a. detta område, nämligen
tull- och traktatkommittén. Jag är ej kompetent att bedöma
värdet av denna huvudsakligen teoretiska utredning av tullsystemets
inverkan på vårt näringsliv under tiden före kriget och vill därför
ej orda därom. Men det är ej heller en sådan undersökning jag
här avser. Jag skulle vilja föreslå, att staten ville anförtro åt
praktiskt tränade affärsmän och industriidkare att besvara frågan:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
