Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O. Kinnander: Världskriget och dess följdverkningar på svensk brandförsäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
O. KINNANDER
gingo industrien och kommunikationsmedlen mer och mer till
vedeldning. Denna medförde så stora faror för antändning, att
brandförsäkringsbolagen måste fästa myndigheternas uppmärksamhet därå,
och med erkännansvärd förståelse utfärdades också av dessa
föreskrifter för att i möjligaste mån minska risken för antändning från
lokomotiv och båtar.
En högst allvarlig fara utgjorde under kristiden de elektriska
ledningarna. Duglig materiel till dessa började tryta, och i stället trädde
sådana surrogat som zink och järn. Följden blev som naturligt var
en betydlig ökning i brandskador av denna orsak. Tyvärr finnes ej
för tidigare år än 1922 någon statistik över brandskadeorsaker, men
under åren 1922—1924 har antalet »skador uppkomna genom
elektriska fenomen» utgjort respektive 16,83 %, 17,69 % och 21,52 %
av hela antalet brandskador.
Det säger sig själft, att brandbolagen ej kunde med armarna i
kors möta ökningen i brandskador samtidigt som deras
förvaltningskostnader under dyrtiden oavbrutet stego. De ledande bolagen sågo
sig därför nödsakade att i början av år 1918 införa ett kristidstillägg
av 10 % å premierna för industriella risker, och de kunde, då de
vidtogo denna åtgärd, hänvisa till så bärande motiv som »den
ofantliga anhopningen av värden, den av materialbrist framkallade
svårigheten att vidmakthålla de industriella inrättningarna i driftsäkert
skick, användningen av eldf ärligt bränsle och otillförlitliga
smörj-ämnen, för att ej tala om den ökade faran för avsiktlig skadegörelse,
som tidsomständigheterna medfört».
De sista orden peka hän på de i slutet av 1917 inträffade
millionbränderna vid Karskär och Skutskär, vilkas orsaker aldrig blevo
klarlagda, men där man nog med ett visst fog tyckte sig skönja ett
politiskt inslag.
Det skulle emellertid snart visa sig, att den vidtagna
premieökningen var alldeles för knappt tilltagen. Den gamla erfarenheten,
att under högkonjunktur brandskador visa tendens att minskas och
tvärtom under lågkonjunktur, hade nämligen blivit ställd på huvudet.
Skadorna ökades i en sådan grad, att man fram på våren 1918
nödgades skrida till att för vissa industrigrupper införa en premieför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
