Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Falk: Om mässing och om mässingstillverkningen i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om mässing och om mässingstillverkningen
i Sverige
FRÅN länderna öster och sydost om Eufrat och Tigris har
kännedomen om metallernas användbarhet i allmänhet kommit, och
tvivelsutan få vi även antaga detsamma vara förhållandet med
den legering, som uppstår, då koppar och zink förenas, och som av
oss kallas mässing.
I Kina och Indien framställdes mässing redan flera tusen år före
den kristna tidräkningens början, varvid metallen huvudsakligen
användes vid sidan av guld, silver och brons för förfärdigande av
kultföremål: rökelsekar, tvagningskärl, offerredskap o. s. v., men
även till miniatyrgudar för husandakt och såsom amuletter.
Genom Aristoteles (384—322 f. Kr.) veta vi emellertid, att
mässing så småningom funnit användning jämväl för profana ändamål,
i det att han omtalar, »att i Indien kopparn(!) är så skinande ren
och ärgfri, att den icke kan i färg skiljas från guld, samt att bland
de dryckeskärl, som tillhörde Darius, funnos t. o. m. flera bägare,
om vilka man endast genom lukten kunde avgöra, huruvida de voro
av koppar(!) eller guld».
Aristoteles meddelar ock, hurusom »messinökerna» (invånarna i
Messenien — den sydvästligaste delen av Peloponnesos) kände till
konsten att sammansmälta koppar med en (förmodligen
zinkspat-haltig) jordart, varigenom en »gul» koppar erhölls, och Plinius (23—79
e. Kr.) omnämner, att »aurichalchum» framställdes i Frygien (landet
öster om Hellesponten) på så sätt, att koppar förhyttades
tillsammans med en zinkmalm (säkerligen galmeja — kiselsyrad zinkoxid).
Det dröjde dock länge, innan mässingen fick fäste i Europa, något
som — och då i de sydligare länderna — ej ägde rum förrän under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
