Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odlad frukt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förlof. Hvart tror ni, att ni kommer med sådana där
korf-pinnar här i världen? Pah! Det går an, att ni
inte behöfver ta er fram, ty då kom ni allt till
korta.»
»Och jag sitter just och tänker på att bli smed»,
sade Sten oskyldigt.
»Man skämtar inte med höglofliga ämbetet, herr
junker. Och för öfrigt skall jag säga, att vi ha andra
tider nu än förr; skämt kan bli allvar; en smed kan
bli både borgmästare och rådman, och herr Vulkanis,
som jag nyss anförde, var rådsherre hos kejsaren i
Österrik. Man ska inte vara högfärdig, fast man är
förnäm; man har sett värre än så. Liibeckarne veta
nog hvad de göra, och kung Karl Knutsson var kung han
ena da’n, och så var han ingenting den andra. Hade
han lärt sig något, så hade han kunnat något.»
»Det är just hvad jag ville säga, kära smed, och jag
skall tala om för dig, att jag icke är någon junker,
fastän jag har sammetsj acka.»
»En utklädd? Hva? Ingen riktig junker?»
»Jag har varit, men nu är jag ingenting.»
Gesällen drog upp mungiporna, flyttade sig närmare,
mönstrade Sten och fortfor:
»Utföre? Hva? Baklänges? Häl Svåra tider! När
tjufvarna slåss, får bonden igen sin so. Jojol Inga
släktingar? Inga fina vänner? Ensam i världen? Måste
arbeta? Och nu vill han bli smed, när han inte kan
bli något annat?»
sOm jag kan bli det.»
»Ingenting! Det är mindre än du det, Claus. -Jag
heter Claus. Nå, då kan du vara högfärdig, Claus. Men
jag är inte högfärdig, och därför tillåter jag honom
bjuda mig igen på den kanna, som jag nyss bjöd på. -
Är det där hönset bra? Jag tycker det ser magert ut.»
Claus gjorde några åtbörder med tänderna, som om han
kände något segt. Sten svarade:
»Hönset var fett nog, vill gesällen ha något att
tugga på?»
»Om jag kan vara riktigt säker på, att det är godt,
annars bryr jag mig inte om det, för ska jag kosta
ut pengar, så ska det vara något riktigt godt.»
Sten befallde ett höns och nya kannor samt återknöt
samtalet:
»Då vill väl gesällen anbefalla mig för gillet eller
kompaniet?»
»Jag skall se till hvad jag kan göra, men det
är ingen lätt sak att stånga horn med de där
herrarna. Lyckönska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
