Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En ovälkommen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
på dessa bönpallar, hvilka i skymningen liknade
knäfallande, och han slungade den rättfärdiges
straffdomar öfver deras hufvud, därför att de icke
ville tro på hans predikan. Han ref upp sin rock och
visade dem sitt blodiga bröst, där det var ett tomt
hål efter hjärtat, som han skänkt sin Gud. Han bad de
klentrogna sticka sina händer i hans sida och varda
öfverbevisade. Han kände sig växa under lidandet,
och hans öfverretade inbillning försatte honom i
extas, så att tankens verksamhet för ett ögonblick
inställdes, och han tyckte sig vara ett med Kristus. -
Längre kunde han icke komma, och han föll ihop som
ett sönderblåst segel, när kyrkvaktaren kom in och
ville stänga.
På hemvägen kände han sig olycklig öfver den förlorade
extasen, och han skulle gärna ha vändt om till kyrkan,
om icke något onämnbart, yttrande sig i form af en
svag pliktkänsla, kallade honom hem. Ju närmare han
kom, dess svalare blef hans känsla, och ju mindre
tyckte han sig vara. Men när han trädde inom dörren
och hans hustru mottog honom med en öppen famn och
en orolig fråga, hvarför han dröjt, och när han kände
den sköna värmen stråla mot sig från Spiseln och såg
barnen sofva så lugna och blomstrande, då kände han
hela värdet af hvad han nu skulle uppgifva, och han
öppnade sitt hjärta, till hvilket all hans unga blod
strömmade, och han kände hela den första kärlekens
världsstormande makt, som kan bära allt, vakna ånyo,
och han svor att aldrig öfvergifva den hans hjärta
älskade, och de båda makarne kände sig unga igen,
och de sutto vid hvarandras sida till midnatt, och
de talade om framtiden och huru de skulle kunna undgå
den hotande faran.
Sommaren förflöt för de lyckliga makarne såsom en skön
dröm, under hvilken de glömde bort, att uppvaknandet
förestod.
Emellertid hade det påfliga budet blifvit kändt af
församlingen, hvilken med en viss skadeglädje tog del
af det samma, dels emedan de gärna unnade sina andliga
härskare en liten skärseld, dels emedan de hoppades
få sina präster billigare nu, då de måste lefva utan
familj. Vidare fanns inom församlingen en hop fromma,
hvilka togo allt som kom ifrån biskop och påfve,
såsom komme det från himmelen. De behandlade frågan
fram- och baklänges och stannade vid den meningen,
att köttslig förbindelse mellan präst och kvinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
