Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En ovälkommen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;o
förr än han nedlagt Hvartenda ett, så att marken var
betäckt med spillror.
Men hans krafter hade ännu icke uttömt sig. Nu
skulle han plundra liken och hopsamla döda och
sårade. Börda på börda bar han fram till kyrkväggen
och staplade upp under ett fönster. När detta var
färdigt, klättrade han upp, slog ut en fönsterruta
och steg in i kyrkan. Där inne var alldeles upplyst
af norrskenet, som förut varit doldt för honom af
kyrkans höga tak. Ett nytt anfall mot de angripande
bönpallarne, hvilka han krossade till en hop
trälappar. Hans blickar stannade nu på högaltaret,
där öfver pinohistoriea Jehovah tronade på ett moln
med lagens åska i sin hand. Han lade armarne öfver
bröstet och betraktade spotskt den stränge mannen
därofvan molnen.
»Kom ner, du!» skrek han. »Kom ner, skola vi
brottas!»
När han icke såg sin utmaning antagas, fattade han
ea träklabb och kastade upp mot sin fiende. Med en
skräll träffades ett gipsornament, som störtade ner
och ref upp ett moln af damm.
Han tog en trälapp till och kastade med missräkningens
stigande raseri. Molnen föllo ner bit för bit under
hans högljudda skratt, lagens åska rycktes ur den
allsmäktiges hand; slutligen störtade den tunga bilden
med ett förfärligt brak ner öfver altaret och krossade
ljusstakarne i fallet.
Men då blef hädaren slagen af skräck och sprang ut
genom fönstret.
Dagen före julaftonen om morgonen hade en sockenbo
sett en underlig syn på prästgårdsgärdet. En släda
hade kommit ut från prästgården med en kvinna, två
barn och en dräng, och körde västerut. Österifrån
en fjärdedels mil efter slädan hade prästen i
församlingen kommit springande och med höga rop bedt
slädan stanna. Denna hade dock fortsatt sin färd
landsvägen framåt och försvunnit i en krökning. Då
hade prästen stupat i en snödrifva med knuten näfve
lyftad mot himlen.
Senare underrättelser meddelade, att prästen låg
illa sjuk i en feber, och att djäfvulen, af ondska
öfver, att han icke rådt på Herrans tjänare i den
nyss utkämpade striden om äktenskapets upplösning,
på det förfärligaste grasserat i kyrkan; men för att
komma in och hafva makt i den, hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
