Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beskyddare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ni se då, och det vet han inte själf ännu, det beror
på lyckan. – Och nu, svär mig på min långa arm,
att ni inte sviker mig och kryper undan i vråarne,
när det börjar smälla i knutarne, svärjen det!»
»Vid alla helgon och djäflar», mumlade gesällerna
och lade fingren på kryckan.
»Amen!» sade Boo. »Ramla nu på med lankorna, för
jag hör mästaren ragla uppför trapporna, och låt
oss visa honom, att vi endast syssla med lofliga och
aktningsvärda handteringar.»
Strax därpå inträdde mästaren med steg, som skulle
föreställa smygande, men hvilka i anseende till det
ymniga öldrickandet mera liknade hofslagen af en
istadig häst, som dansar i spiltan. Han välkomnades
af gesällerna med jubelrop och hälsades af Boo med
ett tal, som slutade med en inbjudning att deltaga
i en oskyldig landsknekt, hvilket hade till följd,
att mästaren snart befann sig vid ena bordsändan med
näfven fullsatt med kortlappar. Men när turen kom
till Boo att spela ut, var han försvunnen, ty han
visste hvad morgondagen gällde för honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
