Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beskyddare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ska’ du säga så åt din gamla mor, pojke? Skäms du
ingenting alls? Oj, oj, oj! Sådant barn! Sådant
barn!»
Bosses förstånd omtöcknades, och han stoppade ner
hufvudet i halmpåsarne för att slippa fortsätta
samtalet.
När han slapp ut ur fängelset, återvände han icke
till mäster Påvel, utan företog sig små vandringar på
stadens krogar, där han satt från morgon till kväll
och tärde på de medel, som influtit på försäljningen
och som man varit nog glömsk att fråntaga honom,
då han sattes in i häktet. Han var utesluten ur
kanngjutarnes skrå; att arbeta för egen räkning
var honom betaget, och något annat yrke kunde han
ej. Han hade kuggat ur det hjul i samhällets stora
verk, där hans uppfostran satt honom, och han skulle
snart hafva slutit sig till de löse och missnöjda,
om icke omständigheter inträffat, som skulle göra
honom nyttig igen, men på ett annat sätt.
Samma dag på morgonen som Bosses storartade försök
att bryta en ny bana på kanngjutningens törniga fält
misslyckats, kom köpman Algut från Lübeck hem till
kontoret på Östra Allmänningsgatan vid saltsjöhamnen
och ställde en kanna af Bosses tillverkning på
kompanjonens skrifbord.
»Na, Jåsef! Se na på den kannen!»
Josef såg med kännaremin på den kannan:
»Na Algut, na hvad?»
»Hvad vill du mig ge fer den kannen?»
Josef skref litet på sitt papper och svarade:
»Jak ger två ere!»
»Ger du mik två ere? Na!»
»Ach, dik! Du skall icke hafve mer än halftannt ere
af mik.»
»Na, ger du mik halftannt ere?»
Josef skref litet till på papperet och svarade sedan:
»Är det prifatgeschäft eller kompangeschäft?»
»Det är prifat.»
»Na, dak ger Jak halftannt!»
När affären var uppgjord, gick Algut ut i staden
för att söka upp Boo. Denne satt då i fängelset och
kunde icke anträffas. Algut tog då sin kanna och gick
ner till ett köpmansfartyg, som låg färdigt att
afgå till Lübeck. Där gjorde han upp att köpmannen
skulle i Lübeck beställa ett tusen kannor efter
medföljande modell och oförtöfvadt sända dem åter,
men han vidfogade den ordern, att gjutaren skulle
lägga litet mera »bli» i tennet. Skeppet lade ut och
blef borta en månad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
