Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paul och Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte! Jag vet nog, hvad de dra, men det säger jag
inte, men nog vet jag, att gatorna inte äro längre
än mitt rof-land är långt! Se, de ha råd de, de
late! Jag har, tag mig fasan, lust att bli lat! Hör
du, mor, har du lust att bli lat också, så fa vi roa
fuxar, som gå klädda i karduan med silfverknappar
på skänkeldonet. Kom du, mor, så ska’ vi bli lata,
så fa vi åka i blåmålad släde med pigor och drängar
och sätta stöflarne i utterskinnsfickor, och så ska’
vi sofva förmiddag med sammetsmössor på hjässan och
dricka spanskvin med socker! Hej, mor, kom, ska’
vi bli lata!»
Paul blef vred.
»Jag tror, att spanskvinet smakar kräset, fast du
inte plantat eller pressat det», sade han.
Per kände, att det kom något ovettigt, men han var
för omtöcknad för att genast reda ut det.
»Vinet, sad’ du! Hör du, jag tror, att du axlar
dig? Kom ihåg att löser i käften far vara säker i
ryggen! Om den ena lägger snytet i silkesduk och
den andra kastar på backen, så kan en ändå äta ur
samma ho. Och fast man har pipkrage och kosidonger
på axelklafifarne, så far man vara mor i mulen
ändå! Värre har man sett, och man kan dansa med
mindre käpp än en såstång! - Hvad var det du käftade
om vin? Har jag synat dig i mun? Tror du inte jag
har dricka själf? Jag våndar håle tog ditt vin! Kom
ut på backen, så skall du få känna på!»
Per slängde ut skvätten och steg upp för att gå
ut. Paul kvarhölls af gummorna, som badö, att han
för Kristi pinas skull icke skulle gå ut. Per vore
snart god igen, och julafriden finge icke störas. Per
var afundsam och tålde icke, att någon annan än han
vore bisen. Paul ville genast åka hem till sta’n, men
småningom lät han blidka sig och tog nu del i leken,
medan Per var ute och svalkade sig.
Det dröjde icke länge, förr än det knackade på
fönstret och en stund därefter på dörren, och när man
öppnade, kom Per in, klädd i en farpäls, och skumpade
omkring som julbock, så att halmen yrde i stugan,
och de innevarande sprungo upp på bänkar och bord,
och snart stod glädjen i tak, och man åt och drack i
allsköns ro och gamman, tills allt blef natt; oeh så
gick man att sofva.
När juledagarne voro öfver, for Paul med de sina
hem igen, och då voro Karen och Mats fästefolk; och
bröllopet skulle stå som hösten därpå, om skörden
blef god, och kö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
