Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschandala: Första delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
Det var icke något bekvämt göra att bekläda ett
docentämbete i dessa tider, och för att ingjuta
respekt hos studenterna brukade rektorn välja ut
starka och manhaftiga karlar, som när så behöfdes
kunde taga nappatag med auditoriet, och magister
Andreas hade anträdt sin akademiska bana beväpnad
med en hagtornspåk, medelst hvilken han under en och
en half timme hade tillbakaslagit stormningen mot
katedern med den påföljd att han och sex studiosi
måste tas in på sjukhuset. Han var en hård man,
hade i sin ungdom varit med i kriget, hade deltagit
i slaget vid Lund och bar åtskilliga skråmor i
ansiktet. Hans lärofack var politik och ekonomi,
till hvilket senare ämne räknades djur- och växtlära,
hushållningslära och fysik. Nu när sommaren nalkades
och hemlängtan efter födelsebygdens granskogar började
pina hans sinne, men ingen utsikt fanns till att få
denna längtan tillfredsställd, hade han hört sig om
efter en sommarbostad nere åt kusten, där han kunde
få tillfälle att samla växter och insekter och bo
i närheten af någon större skog jämte sin familj,
som bestod af hustru och två barn. Dock hade han
på förhand bestämt sig för att icke hyra in sig
hos bönder eller fiskare, med hänsyn till det
hos småfolket rådande agget mot Sverige, men han
hade hört sig före hos de köpmän där han var kund,
om någon herrskapsfamilj kunde vara hågad afstå ett
par rum med kök och erforderliga uthus, och han hade
just genom kramhandlaren fått vink om ett bra ställe,
hvars ägare kunde väntas in till staden en af de
närmaste dagarne.
Det var egentligen icke i dessa sommarfunderingar
magister Andreas var försjunken, när han satt i
sin läderstol och rökte holländsk knaster och det
knackade på hans kammardörr. Vid hans tankspridda
>stig in!> öppnades dörren först på glänt och efter
några ögonblick på vid gafvel af en svartmuskig karl
af medellängd, klädd som en förmögen borgare och
tämligen ung. Den inträdande kastade snabba blickar
omkring i rummet, som om han letade efter någonting,
undersökte skrifbordet och bokhyllorna och bockade sig
ödmjukt och smilande för magistern, hvilken anmodade
honom om att säga sitt ärende. Men mannen tycktes inte
vara böjd att tala så oförberedt, utan slog bukter på
kroppen och ville synbarligen aflocka den andre något,
som han kunde svara på.
>Hvem är ni?» sporde magistern till slut, på en gång
otålig och orolig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
