- Project Runeberg -  Svenska öden och äfventyr /
334

(1907) [MARC] Author: August Strindberg - Tema: Middle Ages
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschandala: Andra delen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

334

Zigenaren hade börjat dua sitt offer, hade lånat
en del af hans böcker, tobak och dryckesvaror och
hade hela dagen legat drickande och rökande på
afträdestaket, hvarifrån han kunde hålla utkik på
magisterns fönster.

Till nästa morgon hade zigenaren penningutbetalning,
och därför hade han med stor nyfikenhet väntat på
postbudet, som skulle bringa de utlofvade pengarna
till magistern.

Som folket ej hade fatt ut sin lön förra veckan,
hade de allesammans gått sin väg, och man kunde i
hvart ögonblick vänta utpantning. Det hvilade därför
en hemsk stillhet öfver den folktomma gården, där de
svultna hundarne, som nu knappast kunde röra sig,
lurade på en råtta, en sparf, en tordyfvel för att
stilla sin hunger.

Kreaturen voro slaktade och uppätna, och endast
hästarna återstodo; de stodo lutade mot de afplockade
fruktträden ute i trädgården, liksom de väntade på
att falla ned i den eviga hvilan. Hönsen gingo under
körsbärsträden och plockade upp kärnor, som skatorna
hade spottat ut.

Allt erinrade om det sjunkande skeppet, det ramlande
huset, men på stora gödselhögen stod ännu påfågeln
och bredde ut sin prunkande stjärt, visserligen en
smula sliten och glanslös efter en sommar utan föda,
men ändå fin och vacker, det enda midt i all smutsen,
som ögat med välbehag kunde dröja vid.

––––––Magistern hade inbjudit zigenaren till
kvälls-värd för att undgå att bli inbjuden af honom,
hvilket var ännu ett lidande till alla de andra; ty
han måste då plåga sig med rutten mat och rysliga
dryckesvaror i snuskig servering. Men han hade
äfven en annan afsikt med denna sista sammankomst;
han ansåg det nämligen nödvändigt att taga offret
under förberedande behandling i ett rundligt antal
timmar för att göra honom mottaglig för den procedur,
som skulle följa.

Iklädd sin ämbetsdräkt och med värja vid sidan -
han uppgaf sig ha varit på besök hos prästen - begaf
han sig ned till lusthuset, där zigenaren väntade
honom. Den ovanliga och högtidliga dräkten undgick
ej att göra beräknad verkan, och zigenaren lyfte af
gammal vana på hatten, glömde eller vågade icke säga
du, men gjorde ödmjuka krumsprång och antog sitt mest
belefvade sätt. Bordet var täckt af bländande hvit
drällduk, tallrikar och glas voro skinande rena,
och det fanns både knif och gaffel, hvilket satte
zigenaren i stor förlägenhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afventyr/page0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free