Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De lycksaliges ö: Åttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o. s. v.; 2:0 att ingen far para sig under tolf
tunnland jord eller Uffkas tillstånd.»
»Nog, nog», ropade De Missnöjda, »vi minnas det
alltför väl. Fortsätt! >
*§ 5- Ingen» utan Sällskapet för inbördes beröm,
får yttra sig om en afliden Lasse.»
»§ 6. Hvarje medborgare har full frihet att yttra
sig i tryck! >
De Missnöjda skildes med fast beslut att begagna
sig af den nya tryckfriheten vid första bästa
tillfälle. Barnpiskarne voro de första, som fingo
tryckfrihetens alster, och Moralboken trycktes
i tusentals exemplar, uppspikades i stugorna och
utdelades bland underklassen, ty öfverklassen, som
uppfunnit Moralboken, de kunde den utantill förut. Men
Lasse blef trött och gammal, och han kände sitt slut
nalkas. Sedan han sammankallat tvåtusen krigare,
lät han dem välja tronföljare. Och se, valet föll
på hans son, hvilken genast hyllades under namn af
Lasse II Axel. Lasse grät af rörelse öfver ett sådant
storartadt bevis på folkets kärlek mot hans hus,
och han begagnade ett osökt tillfälle att föreslå
det bäfvermössan och stolen skulle bli ärftliga inom
hans släkt. Som missnöje härmed förspordes bland
länscheferna, uppträdde Uffka och vädjade till folket,
som stod långt bort i skogen bakom krigarne. Folket,
som hatade krigarne och icke hört annat än att dessa
svarat nej, ropade naturligtvis ja, och nu måste
krigarne gifva sig. Lasse tackade för detta nya
bevis på folkets kärlek, och han ansåg detta rop
från »de djupa lederna» såsom om Gud själf talat,
ty Folkets röst är Guds röst, och Lasse II skyndade
att antaga det lika vackra som osanna valspråket:
Folkets kärlek näst min lön l
Lasse, som skakats af så många skiftande rörelser,
lade sig mätt af är och ära på dödsbädden. Sedan han
förlåtit alla sina fiender deras brott och sedan han
af Uffka mottagit försäkran om himmelen, insomnade
han. Alla de 17 ofelbare skrefvo berömvisor om hans
dådrika lefnad, och Uffka höll ett liktal med text:
salige äro de döda, de som i Herranom dö. Lasse II
torkade sina tårar och besteg tronen.
£
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>