Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En häxa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
henne, mest därför att hon icke kunde förklara fröken Ebbas
närvaro hos denna undangömda gamla kvinna, hvilken icke
kunde vara annat än en häxa, att döma af de yttre tecken,
hvarmed hon skyltade.
Genom en vanlig genväg, som tankarne pläga taga, då
lika söka lika, erinrade hon sig nu uppträdet på
Blasieholmsbron, mindes fröken Ebbas deltagande i häxans öde
och förvånas nu först öfver, att hon ej då strax kom att
tänka öfver orsaken till en fin frökens närvaro i en rå
folkhop vid ett sådant ruskigt skådespel. De båda liknande
händelserna knöto nu förbund i hennes tankar, och den ena
uppenbarade sig som orsak till den andra, de förmälde sig
med hvarandra och födde en ny förfärlig frukt, som med
misstankens hela grobarhet växte ut till det obevisades
fasta visshet: fröken Ebba var en häxa.
Därpå kom framrusande ett eftertraf af följdsatser,
uträkningar af hvad som häraf kunde framgå, och hänförande
det som händt till sig själf, ansåg hon, att något
oförmånligt för henne skulle kunna inträda. Ty antaget, att saken
blefve upptäckt, hvilket i dessa tider lätt kunde ske, så
vore Tekla utdrifven ur paradiset, störtad ner igen i den
grop, som hon i ett anfall af öfvermod denna morgon
kanske förvandlat till en blifvande ormkula. Och som en
blixt slog det henne, att hon skrifvit öfverord till sin man,
sökt lära honom, att det fanns andra och högre synpunkter
på lifvets förhållanden än han trodde, och att
föreställningarna om det passande, om löften, om samlefnad icke
blifvit hos honom så utbildade som hos andra mera lyckligt
lottade.
Oroad af alla dessa ord, som nu hördes i hennes öra,
skyndade hon på sina steg för att komma hem och om
möjligt återtaga brefvet, innan det hunne bli afsändt.
Skogen glesnade och ljusnade än en gång, åkrarna lågo
snart öppna, och hon uppnådde trädgårdsporten utan att
möta någon, hvarpå hon ställde i ordning sin dräkt, putsade
sina skor och skyndade upp till slottet.
Den första hon sökte var kammarpigan, som mottagit
brefvet, men hvilken nu förklarade, att det redan afgått
med jakten.
Med stigande oro gick Tekla in i våningen, hvars alla
dörrar stodo henne öppna, kom förbi nigande kammarpigor
och bugande lakejer; och när hon såg igen dessa tjocka
murar, som utestängde kölden, dessa skänkskåp med fat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
