Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elefanternas Klokhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de största elefanterna i Maträtternas här blef svårt sårad
i en framfot. En mörk blodström forssade ur såret, och
det intrampade gruset och sanden beredde djuret de
svåraste plågor. Det skakade ner de uppskrämda krigarne
från sin rygg i sanden,söndersprängde lifremmen, som
fasthöll ryggtornet, och sprängde ursinnig och rytande in
i den oafgjorda drabbningen, öfver hvilken blåsten bredde
ett moln af dam och sand. En engelsk soldat, som blifvit
svårt sårad i hufvudet, hade krupit åt sidan för att
komma ur stridshvimlet och låg tätt bredvid en mur,
bakom hvilken befanns under nödig betäckning ett så
kalladt flygande lazarett, d. v. s. en bevakad vagn, vid
hvilken sårade soldater blefvo genast förbundna. Men denna
olyckliga soldat hade icke kunnat släpa sig fram till
stället, utan låg afsvimmad på vägen.
Mot honom kom nu elefanten rusandes; redan hade
han upplyftat den tunga framfoten, och den olycklige
tycktes förlorad, men i detsamma slog soldaten upp ögonen
och ryckte ovillkorligt till i hela sin kropp, liksom kände
han en försmak af dödsvåndan. Men hvad händer? —
Elefanten blef plötsligt stående framför den sårade; en
barmhertig rörelse tycktes bemäktiga sig djuret; det lutar
sig ner emot en af dem, som så smärtsamt sårat honom,
och utskämmer i detta ögonblick många hårda menniskohjertan,
som i uppretadt tillstånd väl icke sällan förgäta
hvarje känsla af mensklighet mot sina bröder och i sin
kalla hämndlust finna behag uti att ju längre dess hellre
hålla dem i pinsam väntan. I ett huj svingade elefanten
med sin snabel upp soldaten på sin rygg, men lade
honom snart åter försigtigt ner på marken och slickade hans
sår. Derefter lyfte han åter upp honom på ryggen, höll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
