- Project Runeberg -  Äfventyr under vandringar i gamla och nya verlden /
176

(1862) [MARC] Author: Heinrich Leopold Stiehler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvalfiskfångsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig in deri. Förut voro hufvudskeppen stora, oviga
fartyg; numera användas endast medelstora, ytterst fast
byggda fartyg, hvilka, försedda, med skarp köl, förr kunna
nedtryckas fotsdjupt af isfälten, än söndersplittras af dem.
De äro för det mesta skepp af 300—400 tons drägtighet.

Lika litet kan man komma åt hvalen, när han
tager sin tillflykt under isfält, som midt emellan sig erbjuda
öppet vatten, så att djuret der kan hemta luft, utan att
behöfva gifva sig ut i fria farvattnet. Likväl har det flera
gånger inträffat, att djerfva sjömän sprungit upp på dylik
täckis, hvilken med möda bär en menniska, ända fram
till öppningen, som hvalen gjort sig för att kunna andas
fritt. Begagnande brädbitar under skosulorna, krypa de
ditöfver för att kasta en andra harpun på djuret, hvilken
slutligen efter långvarig kamp bringar djuret i dess
förföljares händer.

Det gynnsammaste fallet vid hvalfiskjagt är dock, när
hvalen i öppen sjö dyker upp ett långt stycke från båten.
Det är pinsamma ögonblick; allas blickar vänta, allas
hörsel är till det yttersta spänd; plötsligen forsar hvalen upp
ur vågorna, och från alla sidor kastar man harpuner;
sticker honom med 8 till 10 fot långa hvalfiskspjut, håller
linorna vid harpunerna så mycket som möjligt spända, på
det djuret skall till följe af den smärta, som harpunerne
förorsaka, blifva nödgadt att hålla sig uppe vid hafsytan,
men aktar sig så mycket som möjligt för de förfärliga
slagen af hans stjert, hvilka dock icke på ett sådant
närmare håll alltid kunna undvikas. Det har händt, att
slupar blifvit helt och hållet omstörtade och de andra båtarne
måst i främsta rummet vara betänkta på räddning af
menniskolif. Ja, det har händt, att vid dylik strid emellan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:49:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afventyrva/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free