Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
a) Den dåliga och ofta hjärtlösa behandling de där rönt,
isynnerhet då de blifvit förförda eller af någon orsak blifvit sjuka eller
annars oförmögna till arbete;
b) Det myckna obehag och de trakasserier från polis,
kommunalmyndigheter och fattigvården, som förorsakats genom de sjukliga och
fallna tjänstflickornas återförpassande och öfverförande till
fäderneslandet likt brottslingar;
c) Dessa flickors bekymmer och svårigheter att sedan här hemma
få någon utkomst eller vinna sin bärgning, ty sällan ha de fått
något bidrag från fadern till det eller de barn de medföra från utlandet;
d) De varningar och upplysningar som så väl genom
prästerskapet och fattigföreståndarne som ock genom Fredrika Bremer Förbundet meddelats och spridts bland folket.
Ofvannämnde prästman fortfar:
Med ett ord: »utvandringen till dessa länder har förorsakat både
emigranterna själfva, deras föräldrar och anhöriga, prästerskap och
fattigvård etc. så mycket besvär, svårigheter och bekymmer, ja för
de flesta förluster och kostnader, att jag tror att de flesta ha ledsnat
vid den slafmarknaden.»
Liksom det på den tid, då utvandringen stod på sin höjdpunkt
var omöjligt att säga huru många som utvandrade, lika omöjligt är
det nu att bestämdt säga, i hvilken grad utvandringen minskats.
Man kan blott af sammanstämmande uppgifter sluta sig till att
densamma betydligt aftagit och att en väsentlig grund härtill äro de
faror och svårigheter, som arbetet i det främmande landet förde med sig.
Men det är lätt att inse, att så länge från Danmark bjöds god
arbetsförtjänst och godt kosthåll, om ock i förening med hårdt arbete
och stora sedliga faror, under det att på samma gång i
hembygden väl lämnades utsikt till arbete men klen arbetsförtjänst, så länge
fortfor ock emigrationen. Någon egentlig minskning i densamma kunde
ej väntas förr än arbete under goda villkor äfven erbjöds i hemlandet.
Ett sådant tillfälle till arbetsförtjänst har emellertid nu yppat
sig genom de hvitbetssockerfabriker, hvilka under de senare åren den
ena efter den andra uppstått i Skåne, så att därstädes nu finnas 10
sådana fabriker. Enligt erhållna uppgifter afverkade dessa fabriker
under år 1892 307,812 ton betor. För skötseln af 2 hektar
hvitbetor skulle under sommarmånaderna erfordras 3 kvinsdagsverken
dagligen och skulle således för ofvannämnda areal hafva fordrats
ungefär 15,400 kvinnor.
Från Skåne lämnas allmänt den uppgiften, att många af dessa
arbeterskor komma från södra Småland samt från Halland och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
