Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
af det fina attiska saltet och lifvades af
epigrammer och infallen af qvicka
hufvuden. De äro försvunna: tyngden af
sällskapstonen bevisar det bäst. Om
moraliteten vunnit derpå, är problematiskt.
Skämtet straffar och verkar ofta mer i
sed-lighetèns väg, än lagar och predikningar.
Rec:s eget framställningssätt gifver
tilkän-na, at han sjelf ej heller är obenägen at
stundom gifva en gladare färg åt sina
målningar, om ock på bekostnad af sitt modell.
Också, i stridighet mot sin bannlysning
af skämtet i Gen. Armfelts bref, upträder
Rec. genast efteråt såsom bemälte Generals
förespråkare; men då han uptager Förf.
ur ormagropen, kastar han i stället dit
Utgifvaren : ty ett offer måste falla för
folket. Nå väl, Anm. hade ock önskat, at;
dessa bref, der Herrar B . . . och F . . .
och S ... på sitt sätt, kanske det enrla,
blifvit odödlige, hellre blifvit gömde med
sin odödlighet til en mera framskriden tid,
då, utan at compromettera vissa ömtåliga
personliga förhållanden, de maskerade
namnen kunnat i ohöljd glans
öfverlemnas til efterverldens bekantskap. Då
Utgifvarne i denna del likväl varit ense med
hvad Rec. yttrat, angående behörigheten
at lemna bidrag til samtidens historie,
finner Anm. at upgifvandet för det
närvarande endast af initial-bokstäfverne til
de personers namn, hvilka blifvit
klandrade, utmärker en grannlagenhet, för hvilken
Utg. snarare bör hållas räkning än bannas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
