Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 11 1 C il II 1 II g.
Eu for Lela (lon Germaniska stammen egendomligt
förhållande är den stnra vigt och betydelse, soin fastades vid
ä-ganderältcn till jord. Denna i förening ined slägtförhundet
utgjorde grundvalarne för de äldsta af oss kända Germaniska
samhällsförfattningar oeh inverkade lika mycket på
utvecklingen af deras offentliga som enskilda rätt. Dessa
rättsbegrepp utvecklade sig dock på olika sätt hos de särskilda
nationerna till följd af de olika förhållanden, hvaruti dc
inträdde efter den stora folkvandringens slut.
Syd-Germanerna bosatte sig i länder, som redan till större eller mindre
del voro odlade af sina äldre jnrdhrukande innevånare. Med
vapnens och styrkans magt (illgrcpo de sina företrädares i
jorden nedlagda arbete, och odlarens naturliga rätt till
producten af sitt arbete måste vika. Denna den physiska
styrkans rätt, en gång tillämpad, gjorde sig äfven sedermera
gällande såsom grundsats i deras lagstiftning, och följden
blef, alt Syd Germanerna väl läto dc underkufvade folken
äfven framgent behålla en del af den odlade jorden, men
under form af förläning ocb mot vilkor af vissa
prestationer till eröfrar||e. Deraf hände, att de nya
rättsförhållandena rörande jordegendom mellan Syd-Germanerna och de
underkufvade folken blefvo vida vigtigare än bestämmelserna
om deras egna ömsesidiga rättigheter till jorden. |lärom
lemna lagarne tydliga och ojäfviga vittnesbörd. Väl träffar
man nek i Syd-Germanernas gamla lagar stadgar och
föreskrifter om jordegendom, som vittna, att de företrädesvis
blifvit stiftade för Germaner, men dessa äro högst
sparsamma, ocb de delar af våra gamla lagar, som under namn af
Jorda-, Byggning.!-, Widerbo-Balkar etc. innehålla
omständliga och i mänga fall noggrannare föreskrifter, än nu finnas,
rörande ägande- och besittningsrätt till jord in. ni. saknas
nästan alldeles i Syd-Germanernas äldsta lagstiftning.
Ilelt annat var förhållandet med de Germaner, som
befolkade den Skandinaviska Norden, titan annat biträde »in
några få under vikingatåg tagna fångar, utan annan egendom
än sina armar och sin arbetsförmåga, måste de sjelfva lägga
i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
