Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om Ägoskilnader, bestämda genom gränsmärken och skriftliga handlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
gölhland brukligt gränsmärke, som ej linnes i någon annan
af LandskapsLagarne, nemligen Tiældra (tialrlra, iiælthuslen) ,
hvilket i ÄVVL. JB. 10 och y. \VL. Jl{. 22 beskrifves
sålunda, alt 2 stenar skulle nedgräfvas i jorden och den
tredje läggas ofvanpå, och skulle de, som lågo i jorden
hafva vitsord. Dessa tjældrustenar synas hafva blifvit
begagnade att skilja ej allenast tomterna ulan äfven
skogstegar ifrån hvarandra. Först i Lydekini ocb yngre
författares anteckningar förekommer benämningen Rit, liamærki,
förmodligen lånad och införd från Svealand ’). 1 OGLagen
finnes orden ramarkar, ramærke uteslutande använda för att
beteckna gränsmärken, men der lemnas ej heller några
föreskrifter om beskaffenheten af dessa märken och sättet, huru
de skulle göras.
Svea Landskapers lagar skilja sig märkbart från öfliga
landslagar i bestämmelserna om de märken, som begagnades
att heleckna ägoskilnader. Ej nog med alt dessa lagar
innehålla noggranna ocb omständliga föreskrifter, huru
gränsmärkena skulle göras för att vara giltiga, utan här
förekomma äfven flere särskilda slag af märken med egna
benämningar på dem. Detta kan ej förklaras deraf, att en
längre tids erfarenhet kräfde noggrannare föreskrifter i
ämnet, |y Uplandslagen är, som man vet, samtidig med
ÖGLagen ocb den yngre WGLagcn; ulan anledningen bärtill
måste sökas i en sjelfständigt utbildad ocb egendomlig sed
bos inbyggarena i Svealand. 18 Kap. \YB. Upl.Lagen
börjar sålunda: i\’it six hwilikin bolstnpæ skiæl skulu wcerce, och
derefter sladgas: att rör skulle beslå af ä stenar, 4 utan
och en i midten, att 4 stenar ocb 7> stenar också skulle
hela rör, men ej färre stenar heta holstadaskäl 2); att tom-
«) Cnf. äldre WGL. CD. der äfven ordet riftir eller ristir
förekommer såsom namn på gränsmärken mellan Sverige och Daninnrk.
*) Här förekommer ordet bolst«t)a; skjæl i betydelsen af
gränsmärke, gränsskilnad emellan byar. Samma bemärkelse återlinner man
äfven hus ordet i SL. Dit. 17, pr. och 25: I; men dà 17 ha(>.
A\ lt. Upllj., som liöijar med orden: iVn six nw by a skitel ok
boi-slaptu a nit, och i de 4 första §§. handlar om grannarnas
nyttjanderätt till hys ägor, sedermera i ii:c $ g. der det stadgas om
stäng-selskyldigheten , begynner sålunda: Nu »iliæ mien bolsta|d me|j garh
skiliæ; samt 14 Kap. HU. Sl.ngen, som endast innehåller stadganden
rörande stängseliikyldigheteii, bar till öfverskrift: um bohlapa skiarl;
så finner man, alt ordet bolstn/jaskiad eller bt/nskiwl jemväl hade en
annan betydelse i gamla lagarne, nemligen: linlstädernas åtskiljande
genom gärdesgård, eller hvad vi nu kalla stämjscl. Samma dubbla,
c||er åtminstone sväfvande och obestämda, bi-lydelse åteiTiiuier nian hus
ordet i 26 Kap. BB. LL. Detta är orsaken hvarföre vi ej ansett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
