Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om Ägoskilnader, bestämda genom gränsmärken och skriftliga handlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
med dorn gillade. Att Regeringen då lika litet, som
stränderne, uppfattade en kartas rätta betydelse, visar sig cock
deraf, att Regeringen i sitt svar (Hes. på Prest. Besv. d.. 25
Dec. 1747 p. 9) likasom 52 år senare i anledning af
eena-batula ansökning af allmoge (K. Br. till Kam. Coll. d. 10
Dec. 1770) yttrade, att "dylika kartor borde gälla för ffullt
domskal, när inga mer giltiga bevis mot dem upptes kiinnna."
Rätta ock enklaste svaret hade visserligen varit, alt 12 Kiap.
5 JB. i förevarande fråga är tydlig och klar.
Hvad ofvan blivit yttradt om kartors giltighet gäliller
endast sådana kartor, som |j|i|vit uppgjorda och laststaMlda
under förra hälften och medlet af 18:de seklet; men deessa
äro ock de, som oftast förekomma i ägoskilnadstvister.
TNu-uicra, likasom efter 1785, kan någon tvekan om belydeHsen
af meddelad fastställelse ä kartor ej äga rum, sedan
s|tadgadt blifvit ’): att rågångar skola fastställas af Sladsdoinustol
eller Häradsrätt men sjelfva ägodelningen af
Agodelninngs-rält; att fastställelsen ej får äga rum förr än rågången
|blifvit bestämd antingen genom laga kraftvunuen dom eller
lanndt-lunlares i vissa fall meddelade och i behörig ordning I laga
kraftvunna utlåtande, eller nek genom delägarenas godkäända
ocb underskrifna förening; och att den rågång, som sskall
fastställas, hör hafva varit till delägarenas närmare
kännne-dom förut å marken utstakad, och i proloeoll omsländliiigeu
b skrifven.
En viglig fråga, som ännu återstår att besvara, är dden:
livad bevisa tlessa handlingar, och alla deri beskrifna och
stadfäslade gränsmärken? Man skulle lycka, att denna frråga
är så enkel och lätl , alt någon undersökning derom ej
behöfdes; men dagliga erfarenheten visar, att begreppen deeront
äro mer än vanligt förvirrade. För att emedlertid rätt ffatta
frågans vigt och betydelse blir det nödigt upplysa, att i i
Dalarne och måhända äfven andra nordliga provinser, derr en
mängd sockenskogar ännu ligga odelade mellan socknanrnes
jordägare, den samfàlliga skogen från uråldriga tider nytttjats
sålunda, att hvar af liemmansägarena haft sin särskilda
kolboden, ocli afvcrkflt närmast liggande skogstrakt, som
deraf fält benämningen bottenland, och åtföljt hemiuuanct
från den ena ägaren till den andra; att dessutom stora t
trakter af sockenskogarne på elt eller annat sätt kommit unuder
Jernhruks eller särskilda jordägares disposition; att dlessa
<) Ii. Skiflrsstadgan ilen 4 Muj 1827 jemförd med Ii. Killing. d.
f> Juni ilir>2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
