Fosterländsk läsning för barn och ungdom / 12 (1869) Author: Artur Hazelius - Tema: Alphabet books and readers Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - De två källorna, af Olof von Dalin - Isbärget och kullen, af Johan Henrik Kellgren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sen tysta källan krafter samlat, så blef hon till den största sjö; men sen den andra fasligt ramlat, begynde hon af matthet dö. Hon blygdes, gömde sig och flöt till slut uti sin systers sköt.

Olof von Dalin.

————

Isbärget och kullen.

——

”Hvi stiger du ej hit upp?” sade bärget till
kullen och sköt sin isiga hjässa mot skyn.

”Du gäckar mig, broder”, var kullens svar; ”men
jag ler åt ditt förakt. Se ned ifrån din höjd och
betrakta den nytta jag gör naturen: mina blomstrande
ängar; mina fruktbara trägårdar; de feta hjordar,
som beta mitt gräs; den lycklige skördaren, hvars
svett jag lönar! — Men du, tunga börda på en
suckande moders bröst! Hvad är ditt gagn? Ingen
växt, intet djur kan finna ett skygd i ditt kalla sköte.
Den välgörande solen gjuter fåfängt på dig sina
närmaste strålar: du lånar hennes glans, men ej hennes
värme att lifgifva verlden. Behåll din höghet! Var
nöjd att förvåna! Min sällare lott är att gagna och
välsignas.”

                                                        Johan Henrik Kellgren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>