Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Björken och stjärnan. 1—5, af Zakris Topelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och tårar, och klagan och sorg, och aska och blod;
och de, som hoppades längst, viste slutligen icke
mera, hvad de hade att hoppas. Ty Guds gissel gick
öfver landet med stort betryck, och den tidens
minnen förgätas aldrig.
Då hände ock under så mycken ofärd, att många
familjer spredos omkring, så att somliga fördes till
fiendeland och.andra flydde i skogar och ödemarker
eller fjärran till Sverge; och en hustru viste icke mer
af sin man och en broder icke mer af sin syster, och
en fader och moder viste icke af sina barn, om de
vore lefvande eller döda. Därföre, när ändtligen
freden kom och de, som ännu lefde, vände åter till sitt,
då voro de ganska få, som icke hade någon af de
sina att sakna och begråta.
Liksom det står i sagan om riddar Blåskäggs
unga hustru, att hon skickade sin syster i tornet,
hvarifrån man kunde se långt utåt vägen, och ständigt
frågade: ”Anna, min syster, ser du någon komma?” —
så frågade mången den andra, när stugan var så
enslig och de kära ej hördes af: ”Ser du ingen
komma? Ser du ingen komma?” Och merendels
svarades: ”Ingen, ingen!” <— Men stundom hände
liksom i Blåskäggs saga, att långt borta på vägen
syntes ett litet moln af dam: molnet kom närmare,
och slutligen såg man en skara flyktingar, som söl^te
de sina. — — Där sökte faders och moders ögon
sina käraste, och funno de dem efter långa år, då
var det fröjd, som om aldrig sorgen funnits, och
hyddorna reste sig åter med hast, och åkrarna buro åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
