Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Sägner om troll - 1. af Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stiga upp ur jorden eller ur någon gömd skrefva,
hvaraf minnet fortlefver i det ännu gångbara
uttrycket, att ”det är trollen, som elda”, när dimman
eller solröken om sommaren stiger upp kring kullarna.
Till skaplynne äro trollen listiga, elaka och
tjuf-aktiga. De spela folket tusen spratt, hvar hälst så
kan bära åt. När vandraren går i skogen, förvilla
de honom, så att han icke råkar fram, utan alt jämt
kommer åter till samma ställe; ja så, att han till sluts
icke känner igen sin egen stuga. Om han ropar i
skogen, så svara de ur bärgen och backarna, och
alt emellanåt hörer han deras hånskratt eller
förnimmer han deras prat och hviskningar i snåren. De
stjäla bort hans boskap och taga honom in till sig i
bärget. Sådan bortstulen boskap säges därföre vara
bärgtagen.
Men trollen bärgtaga äfven barn, särdeles före
döpejsen, och unga kvinnor, som aflägsnat sig ifrån
hemmet. När trollkvinnan stjäl barn af kristet folk,
leinnar hon vanligen sin egen trollunge i stället.
Sådana trollungar äro vederstyggliga till utseende, äta
så mycket man gifver dem, växa blott till buk och
hufvud och få namn af bytingar eller bortbytingar.
Trollkärringen far icke illa med det barn hon
sålunda tillbytt sig, utan lögar det i vatten och sköter
det så, som en moder skulle göra.
Bärgtagna flickor användas af trollen till
hvarje-handa bestyr och skickas emellanåt ned i bygden att
stjäla. De göras då osynliga genom en hätta, som
drages öfver deras hufvud. Dylika hättor nyttjas
äfven af trollen själfva, när de gå ut att stjäla. Detta
är orsaken, att man aldrig kommer på dem vid deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
