Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Sägner om jättar - 6. Saga om Ringsjön, ur Runa, utgifven af Rikhard Dybeck - Den bärgtagna, ur Svenska folkvisor, utgifna af Erik Gustaf Geijer och Arvid August Afzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gången spilla en del däraf på vägen. Men detta gick
ej bättre, än att säcken äfven nu sprack. En del af
innehållet blef liggande på landet, och däraf uppstodo
Rönnebärga högar. Det öfriga kom väl ut i hafvet,
men på längden i stället för tvärs öfver, och däraf
blef ön Hven.
Ur Runa, utgifven af Rikhard Dybeck.
Den bärgtagna.
C§)ch jungfrun hon skulle sig till ottesången gå.
Tiden görs mig lång. —
Så gick hon den vägen åt höga bärget låg.
Men jag vet, att sorgen är tung.
Hon klappade på bärgadörrn med fingrarna små:
— Tiden görs mig lång. —
”Statt upp, du höge bärgakung; drag låsen ifrå!”
Men jag vet, att sorgen är tung.
Och upp steg bärgakungen, drog låsen ifrå.
Tiden görs mig lång.
Så bar han den bruden i silkessängen blå.
Men jag’vet, att sorgen är tung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
