Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upplysningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i kyrkan in; sid. 173: så körde han sig den vägen
alt fram.
154. låsen — af lås, n. och ro. Vissa substantiv hafva
olika kön hos allmogen i olika landskap: så äro bås,
lås, stall maskulina i Göta rike, men i Svea rike
neutrala, hvarföre götarne vanligen säga iåsar, låsar,
stallar såsom flertalsform, samt båseti, låsen, stallen
såsom bestämd entalsform; svearne däremot och i
allmänhet äfven norrländingarne bås, lås, stall och
båset, låset, stallet.
15 5. båld, adj. — stark, modig, djärf; utmärkt, fager. —
bål, adj., är ursprungligen samma ord.
» rosende — ett slags adjektiv, bildadt af ros. Jämför
gyllene, förut äfven gyllende, af guld, och silfverne af
silfver. Ordet förekommer ofta i våra folkvisor,
såsom rosende kind, rosende lid, rosende lund.
» lid, f., flert. lider — skogbevuxen fjällsluttning, backe.
Många byars och gårdars namn äro bildade af detta
ord, såsom Aspliden, Björkliden, Storliden o. a.
15 6. stank — äldre form för stänkte. I landskapsmålen
förekommer äfven stunkit för stänkt.
15 9. ottefoder, n. — af otta, f.> tidig morgonstund, tiden
emellan kl. 3 och kl. 6 om morgonen. Däraf julotta;
ottesång (se sid. 154); ottefogel, som stiger tidigt
upp om morgonen; ottekry, morgontidig, o. s. v.
» tröske, n. — tröskning. Däraf ottetröske, kvälltröske.
160. nek, f., flert. nekar —- sädeskärfve.
» lad, n. — det rum i logen, där den otröskade
säden inlägges.
»> pysa — pusta, flåsa, vara andtruten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
