Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Linné i utlandet: vistelsen på slottet Hartekamp i Holland, besök i England och Frankrike. Det nya systemet, och dess triumf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Linné var in på fjerde året i främmande land. Med sin fästmö hade han alljemnt underhållit brefvexling, men den vän (sedermera professorn och biskopen i Åbo, Brovallius) som besörjde denna började att sjelf söka förvärfva sig den skönas gunst, i det han förestälde henne att Linné aldrig skulle komma tillbaka till Sverige. Äfven hennes fader lyssnade till dessa framställningar, men någon mot Linné välvillig person kom emellan och uppdagade förräderiet. Skildringen af Linnés hemresa, som emellertid ej omedelbart försiggick, anföra vi uteslutande med hans egna ord.
Linnæus valedicerar Clifford och reser åt Paris genom Leiden, der han ock valedicerar sina vänner och bekanta. Professor van Royen blir bestört, att Linnæus ville alldeles lämna orten, och offererar honom alla de förmåner, som någonsin kunna gifvas, om han ville allenast blifva hos honom ett halft år, att ställa akademiträdgården i ordning samt demonstrera för honom sina Fundamenta Botanica, hvarigenom Linnæi principer kommo publice vid en så lyster akademi att propageras, och de Linnæi namn, som han gifvit i Hortus Cliffortianus och andra sina skrifter, kommo att antagas vid en så namnkunnig trädgård. Linnæus resolverar och blifver qvar, hvilket oändligen grämde Clifford, helst som han hade tillbjudit Linnæus så många förmåner. Linnæus sökte att undskylla sig hos Clifford, att han icke blifvit qvar för någon annan orsak, än att hedra sig och sin värdige herr Clifford. Leidiska trädgården var anlagd efter Boerhaves metod, den professor van Royen hade resolverat att kasta alldeles omkull och antaga Linnæi; men Linnæus kunde icke tillåta att den skulle stötas som gjort honom så mycket godt, utan efter som Boerhaves metod ej kunde få stå, hjelpte han van Royen att utarbeta en egen. Örterna i Leiden mönstrades nu af Linnæus med van Royen. De fingo sig nya namn. Linnæus vann allt förtroende hos van Royen; under hvilken tid han nästan hvarje dag var hos Gronovius och hjelpte honom med hans Flora Virginica, hvilken utkom nästan på en tid med Hortus Leidensis, som bägge antagit Linnæi namn och principer. Men att nätterna icke måtte gå fruktlösa förbi, utgaf Linnæus här sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
