- Project Runeberg -  Om svensk rättstafning / 1. Om rättstafningens grunder. Med särskildt afseende på svenska språket /
44

(1870-1871) [MARC] Author: Artur Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tvänne, präst, inäst, nämligen, A&pd, magt, pragU frugt, ägta,
acA, a/i, knapt, öpna, begrep, et, mit, t/es, a£, ft7,
misöde o. s. v. — ändrade Geijer, utan att i sitt förord
anföra ett ord till ursäkt för ett sådant förfarande, dessa
former till der, menniska, mensklig, begge, tvenne, prest,
mest, nemligen, /«5/d, makt, prakt, frukt, ä&a, ac&, «/Z<,
knappt, öppna, begrepp, ett, mett, dm, att, tt7/, w/>p,
missöde o. s. v. Låta nu vi i vår ordning Geijer skrifva d«r,
människa, mänsklig, bägge, a&, knapt o. s. v., hvarigenom
allmänheten kunde få den föreställningen, att Geijer själf
an-vändt detta stafningssätt, så hafva vi naturligtvis lika litet
brutit emot rättstafningens historia, som Geijer gjorde det,
då han möjligen förledde sina läsare att tro Thorild hafva
skrifvit /zö;cZ, makt, prakt, frukt, äkta o. s. v.

Icke häller bör ett sådant förfarande anses såsom en
förgripelse mot en författares minne. Endast en blind
fördom kan anse Dantes och Petrarcas, Corneilles och Racines
ära kränkt, därföre att hvarje kommande slägte låter dem
framträda omstrålade äfven i det yttre af en evig ungdom.
Och om man icke anklagar Geijer för en förseelse mot
Thorild, emedan han på ofvan anförda sätt handskats med
dennes stafningssätt, Oaktadt detta i åtskilliga delar ur så
väl fonetisk som etymologisk synpunkt var riktigare än det,
som sattes i dess ställe; ännu mycket mindre bör det
anses såsom en förseelse mot Geijer, om man enligt förnuftiga
grunder ordnar hans icke sällan vacklande skrifbruk.

Vi hafva hittills talat om sådana arbeten, hvilka
omedelbart komma den stora allmänheten till godo. Hvad åter
angår stora vetenskapliga verk, som helt naturligt ej kunna
räkna mer än ett ringa antal läsare, är det väl sant, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:51:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ahosr/1/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free