Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ijuden och deras tecken ökas. Tviflar någon, kaste han en
blick i Almqvists svenska rättstafningslära, med hvars
öf-ningsstycken han må hända tillbragt en icke alldeles
obetydlig del af sina första läroår. Kanske erinrar han sig,
hvad i hennes första regel inhemtas. Kanske ock icke, ty
den sammas innehåll satte troligen ej många myror i den
lilles hufvud, och möjligen ansåg läraren, såsom en icke
fonetiker, det samma knappast värdt någon uppmärksamhet.
I fråga varande regel har följande lydelse: "Ljuden a, e, i,
o, u, y, ö, såväl när de äro korta, som långa, tecknas med
bokstäfverna a, e, i, o, u, y, ö. Emedan bokstafveringen
hår är alldeles naturlig, faller den af sig sjelf för barnets
öga och tanke, hvarföre den icke behöfver genom enkom
öfning inskärpas.” Sedan följa de nogsamt bekanta
föreskrifterna om å- och ä-ljudens teckning, hvilka vexla alt
efter ljudens längd och korthet samt för öfrigt nästan
upp-häfva sig själfva genom undantag, som vid en af dessa i
språkets art föga grundade regler uppgå till ett antal af
tre eller fyra hundra. En likartad företeelse möter oss vid
medljudens teckning. ”Ljuden af enkelt b, d, f, g, h, 1,
m, n, p, r, t tecknas med bokstäfverna b, d, f, g, h, 1,
in, n, p, r, t. Denna teckning, såsom alldeles naturlig,
behöfver ingen särskild öfning härMen kräfva dessa inga
öfningsstycken, ser det annorlunda ut vid ^-ljudets fem,
eller v-ljudets trenne, eller sc/*-ljudets sex till tretton olika
teckningssätt, oafsedt andra afvikelser ifrån en ljudtrogen
stafning. *
* C. J. L. Almqvist: Svensk rättstafnings-lära. Uppl. 18. Stockholm
1869. S. 13 o. f.
Om svensk rättstafning. 1. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
