- Project Runeberg -  Om svensk rättstafning / 1. Om rättstafningens grunder. Med särskildt afseende på svenska språket /
86

(1870-1871) [MARC] Author: Artur Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

endast i de fall, då äfven hos dem ett ss förefans.
Där-före skulle sie saszen och sie faszen, som i det nu varande
skrifsättet åtskiljas, tecknas lika, emedan i båda s-ljudet
grundar sig på ett äldre t (got. sétun, angelsax. fatian).
Däremot skulle genoszen skiljas ifrån rossen, emedan det
första motsvaras af det fornnordiska nautr, det andra af det
fornhögtyska hros (gen. plur. hrosso); wiszen skulle skiljas
ifrån missen, emedan det förra fordom hette vitan, det senare
missjan; o. s. v. En sådan skilnad i teckningen var för
fornhögtyskan och medelhögtyskan berättigad, ty i dem
voro ännu de i fråga varande ljuden skilda, hvilket
däremot sedan länge icke varit fallet i nyhögtyskan. *
Stridsfrågan om sz och ss har ensam framkallat en hel literatur.**

— Lika stridande mot det nu varande bildade uttalet äro
de föreslagna formerna her för här, geheren för gehären,
wirdig för wiirdig, lewe för löwe, leffel för löffel, schiaeren
för schwören, zivelf för zwölf, o. s. v. För så vidt här
afsigten är icke endast en ändring för Ögat, utan ock att
uttalet skulle återföras till det fornhögtyska eller
medelhögtyska, är det icke egentligen mera fråga om
rättstaf-ning, utan om en ombildning af språket. Men ett sådant
försök kan, enligt hvad förut blifvit anmärkt, svårligen
lyckas annat än såsom undantag och i jämförelsevis mera
sällan förekommande ord, hvarföre den nyhistoriska skolan
näppeligen kan undgå förebråelsen att hafva gjort ett
oförnuftigt ingrepp i språkets utveckling. ***

* Se härom Raumer: Anf. st. S. 128 och flerstädes.

** ”Die Theorie und Schreibung der Zischlante ist zu einem Walplatz
geworden, auf dem iiber die Zukunft. unferer Orthographie gekämpft
wird." Rumpelt: Anf. st. S. 185.

*** ”Man vergas”, säger Rumpelt, ”iiber der Freude an der Vergangenheit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:51:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ahosr/1/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free