- Project Runeberg -  Om svensk rättstafning / 2. Redogörelse för Nordiska rättstafningsmötets förslag till ändringar i stafningssättet jemte berättelse om mötet /
157

(1870-1871) [MARC] Author: Artur Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Här är ock stället att nämna några ord om den åsigt,
som i denna fråga blifvit framstäld af författaren till
Svenska språkets lagar. En af våra yngre språkforskare
har ansett Rydqvist uttala, ”att den dubbelskrifna
konsonanten ,icke är på något sätt »dubbelljudande» eller
uttalas två gånger, utan att dubbelkonsonanten lika väl som
dubbelvokalen endast tjenar som skrif-, icke som
ljudtecken”. * Om ock åtskilliga Rydqvists yttranden’ gå i
denna riktning, finner man honom likväl i sitt senaste arbete
upprepade gånger använda konsttermen ”dubbelt
konsonantljud”. Så yttras om krafs, tofs, haft, gift och dylika, att
”till följd af vokalens korthet låter f här dubbelt”; i
substantivet häfd säges / få ”dubbelt v-ljud”; ”man tecknar”,
heter det en gång, ”oaflåtligen hos, kallas, giftes o. s. v.,
men uttalar dem med dubbelts”; och på ett fjärde ställe
förklaras hotet hafva ”sitt första t enkelt, sitt andra
dubbelljudande”; o. s. v. på flerfaldiga ställen. ** Med anledning
af det sist anförda exemplet bör märkas, att Rydqvist i
allmänhet uppfattar medljudet i slutet af korjta stafvelser såsom
”dubbelt” — detta i öfverensstämmelse med den åsigt, som
Svenska akademien uttalat i sin afhandling om stafsättet,
men i strid emot den i hennes språklära leranade
framställningen af ämnet. *** Annu en anmärkning må tilläggas.
”Att de af mig anförda lättare slutstafvelser”, säger
Rydqvist, ”haft dubbelt änd-ljud redan för 100 år sedan och

* J. A. A.: Anf. st. S. 68.

** Rydqvist: Anf. st. B. 4. S. 353 o. f., 301 (noten). 378.
(Ljudlag. S. 21 o. f., 46.)

’*** (Leopold:) Anf. st. S. 60. — Sv. språkl. utg. af Svenska Akademien.
S. 9 o. f., 59 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:51:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ahosr/2/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free