Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den sjuka hjorten - Vargen och lejonet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SJUKA HJORTEN
En hjort, som brukade beta på en jämn och bördig
äng, hade blivit sjuk. Han hade emellertid många
goda vänner bland djuren, vilka kommo och sågo till
honom. När de besökte den sjuke, tyckte de dock att de
skulle hava något för sitt besvär och därför åto de
duktigt av det sköna gräset. Omsider vart hjorten åter
frisk, men när han då åter skulle börja beta, fann han
hela ängen alldeles avbetad av vännerna. Då han var
för svag att uppsöka en ny betesplats, omkom han av
hunger.
Tanklös vänskap är icke bättre än fiendskap.
VARGEN OCH LEJONET
En varg hade varit och stulit ett får ur en herdes
hjord och bar just hem det till sin lya, då ett lejon
kom framstörtande och tog fåret ifrån honom.
Vargen vågade ej göra motstånd, men när lejonet drog i
väg med bytet, sade han, i det han höll sig på lämpligt
avstånd, förebrående: "Är det rätt, herre, att ta ifrån
mig min egendom på det där sättet? Du, som är
djurens konung, bör väl minnas rättvisans bud." Men
lejonet bara skrattade: "Har du då fått det här på
rätt sätt?" sade det. "Kanske du vill inbilla mig, att
du fått det till skänks av en god vän till exempel ?"
En rövare råkar alltid till sist ut för en värre rövare.
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
