Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De två grodorna - Trädgårdsmästaren och hans hund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE TVÄ GRODORNA
Två grodor voro grannar. Men den ena bodde i en
skön djup pöl, där det aldrig saknades vatten, och
där ingen störde henne. Den andra däremot levde i en
liten vattenpuss mitt på vägen. Grodan i pölen
brukade jämt förehålla sin granne, att hon borde lämna sin
osäkra boplats på vägen och i stället komma och leva
hos henne i den rara pölen. Men grodan på vägen
svarade, att hon trivdes där hon var och ingalunda ville
ändra sina vanor. Allt ombyte var tråkigt och
bedrövligt, tyckte hon. Ja, hon stannade, och inom kort
låg hon krossad på vägen, överkörd av ett vagnshjul.
Var ej slav under vanan!
TRÄDGÅRDSMÄSTAREN OCH HANS HUND
En trädgårdsmästare hade en hund som råkat falla
i en brunn. Trädgårdsmästaren ville hjälpa upp
honom därur och kiev för den skull själv ner i
brunnen. Men hunden trodde att husbonden tänkte
knuffa honom ännu längre ner och högg därför sina
tänder i denne. Vred och blödande måste
trädgårdsmästaren klättra upp ur brunnen igen. "Det gick mig
som jag förtjänade", sade han, "ty varför skulle jag
försöka rädda en som tydligen ville taga död på sig
själv?"
De oförståndiga misskänna och angripa ofta sina
hjälpare.
Aisopos’ fabler 6
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
