Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boskapsherden och lejonet - Den gamle hästen och mjölnaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inne i detta upptäckte han sin tjur, liggande död, samt
även tjuven — ett stort, vilt lejon. När han såg detta,
vart han blek av förfäran. "O Zeus", ropade han och
sträckte händerna mot himlen, "jag lovade att offra
dig en kalv, om du visade mig tjuven. Nu lovar jag att
offra dig en oxe, om du låter mig slippa helskinnad bort
från tjuven igen."
Det kan vara riskabelt att bli bönhörd ibland.
DEN GAMLE HÄSTEN OCH MJÖLNAREN
En häst, som i sin1 ungdom varit en stolt stridshäst,
blev på sin ålderdom såld till en mjölnare och fick
gå och draga kvarnstenen runt runt runt. Detta var
ledsamt och tungt och helt olikt det han var van vid.
En dag, då han tänkt särskilt mycket över sin hårda
lott, sade han till mjölnaren: "Hur olycklig har jag
icke blivit! Förr fick jag spränga fram på ärans fält,
iklädd en grann krigsmundering, och hade en ridknekt
som skötte och putsade mig varje afton. Vad har jag
väl gjort, att jag nu måste försaka allt detta och i
stället gå och draga en tung kvarnsten?" "Grubbla ej
därpå", svarade mjölnaren, "sådan är världens gång.
Ödet är ombytligt, och efter lycka följer ofta olycka."
Man måste taga dagen som den kommer.
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
