Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bräckliga lif; flickan, den raska, feta Maju, ingaf
henne icke den minsta oro. Dagarna gingo —
tycktes det henne — i oändlig förbidan på att något
skulle komma. Kvällarna föreföllo längre och
tystare än vanligt.
En afton, medan höstregnet, envist och
enformigt, skvalade därute, satt kronofogden v. Steuch
med sina uppbördsböcker vid skrifbordet och
stirrade ut i halfmörkret. Han såg hura regnet
piskade fönstren och flöt i strömmar ned för
rutorna. Då och då ryste han till och tog med
darrande hand ett rykande glas, som stod bredvid
honom på bordet, drack och torkade sig om
munnen och stirrade åter ut. Längst borta i
hörnsoffan satt fru Martha och stickade nervöst på
sin strumpa. En timme hade förgått under
tystnad. Jungfrun kom in med ljus och gick åter ut
ur rummet, och åter var det så tyst att man hörde
pendelns tick tack och regnets smatter mot rutan.
— Frun, säger den gamla Lena, som plötsligt
sticker in sitt hufvud genom dörren,—frun, jag tror
att lilla Maju är sjuk!
Martha ryckte plötsligt till och reste sig.
Musklerna kring hennes mun arbetade starkt. Till
slut kom det fram: — Säg till att vagnen spännes
för! Steuch vände sig om och såg med tunga ögon
och osäkra blickar upp till sin hustru.
— Nå, hvarför det?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
