Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i den formen var namnet opassligt, ty han var en
aktiv och företagsam man. Och det var just denna
företagsamhet, som omedelbart drifvit honom till
att taga värfhing.
Horn som helst, han bar na namnet och med
det hade han dragit nt i striden till de bulgariska
fälten. Han hade vid Sistova gått öfver Donau,
i höstrusk och regn vadat längs de bulgariska
ler-jordsvägarna, hade tagit del i det ohyggliga
mördandet vid Gorni-Dubniak, frusit och svultit
mellan Donau och Balkanbergen. Hvarför, för hvem?
— därom hade han en högst oklar föreställning, en
föreställning som sist och slutligen’resulterade däri
att turkarna vore Antikrists efterföljare. Och nu,
nu hade bataljonen hunnit till bergen kring Orhani.
Tiden hade ilat undan med fart; det var själfva
jul aftonsdagen. Glad gick tungsint med geväret
på axeln uppe på kammen af ett skogbevuxet berg
— han var med hela kompaniet kommenderad till
avantposttjenst. Aftonen föll på, kölden tog till,
stjärnorna tändes en om en, och långt nere vid
horisonten sågs hemmets stjärna, nordstjärnan,
glimma öfver ekarnas kronor. I söder skimrade
Balkanernas toppar snöhöljda och hvita samt ännu
belysta af aftonsolens milda strålar. Matts Glad
stod vid foten af en bergek och blickade nedåt
mot dalen, där det mörknade mer och mer.
Från den lilla turkiska köpingen, där
minareten stack upp sin spira mot den mörka bergväg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
