Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husbonde och torpare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Finnbacka torp, långt borta vid stranden
af Saima sjö, hade man en sorglig
förmiddag. Torparfolkets sinne var dystert, och
de sutto långa stunder tysta i pörtet, stirrande
framför sig, utan att säga ett ord. Man hade
bort begifva sig ut på vårarbetet, solen sken,
och bakom stugan doftade den nyutspruckna
björken. Åkern var plöjd, hästen stod för
plogen vid ändan af en fåra, och kornsäcken
väntade med öppet gap vid visthusets dörr.
Men männen hade ej lust att begifva sig
ut att så, och värdinnan hade glömt att släppa
kon på bete, såsom hon tänkt göra på morgonen.
Ty från husbonden i kyrkbyn hade
kommit bud, som förtäljde:
— Patron på Ryssgård är vid dåligt lynne.
Han har hotat att från nästa Allhelgonadag
själf öfvertaga torpet. „De nuvarande
inbyggarena måste bort därifrån. Finnbacka Finne
har redan alltför länge lefvat på vår mark. Han
må skaffa sig ny boningsplats.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
