Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trojkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till hälften kullstjälpt i drifvan stod där
en kursläde, bred som en skuta, och hela
aktern upptogs af en fet, skäggig herreman
med glänsande knappar. Vid sidan af släden
stod hans kusk, nedsjunken i snön ända till
midjan. Han var klädd i en stor pälsmössa
och bred kaftan med långa ärmar. Ju mer
karlen försökte att med egna krafter arbeta sig
upp, desto djupare sjönk han ned i drifvan.
Tre hästar funnos där, två voro stora och en
liten. Den lille låg tvärs öfver vägen hvilande
på magen, de större befunno sig på hvar sin
sida af vägen nedsjunkna till ryggen i snön.
Fimmerstängerna voro afbrutna och tömmarne
hoptrasslade.
Herrn, som var mäktig blott sitt
modersmål, röt fram några besynnerliga ord till kusken.
Denne åter, som kunde något litet finska,
förbannade hästarne, hvilka arbetat sig löddriga
och ej mera hade krafter att förhjälpa sig upp;
han svor i släden, hvars ena mede hade
sjunkit djupt ned i drifvan; han förbannade vägen,
som i sanning ej lämpade sig för ett dylikt
spann, och han svor i förbifarten äfven öfver
sin husbonde och öfver oss alla, som inte
höllo våra vägar i bättre skick.
— Sådana förbannade kameler! skrek
han. Sade jag inte redan, då vi begåfvo oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
