Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trojkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det väl bli sommar, innan alla vägar bli klara,
om de ens då bli det . . .
— Det går inte an att vi vända! Fram
måste vi, och det genast!
— Det går ju an att försöka! Vägen
är ju jämn . . . inga stenar skrapa emot . . .
det enda är, att man sjunker en smula ner . . .
— Genom hela Finland! jämrade sig
kusken. Lika igenyrd ända till Lappland . . .
och värre blir det bara . . . Tusan djäflar!
— Har ni något ärende, som brådskar,
eller hvarför har ni egentligen gifvit er i väg?
— Räck hit din hand, gode man, så jag
slipper upp! Si så där, drag upp mig nu
med detsamma på landsvägen! Vot! Det
var bra! Puh! Huh! — Något som brådskar?
Allt annat! Han for ju ut bara för att skryta
med sina doningar! De finska herrarne
berömma alltid sina hästar och slädar. Och han
där, som alltid trott sig ha bättre spann och don
än någon ann’, förargades så däröfver, så
han for hit för att visa, hvad han hade att
komma med. „Nog skall jag lära dem att
skryta!“ sa’ han. — „Jag skall stuka finnarna“
sa’ han. Och nu då han fick höra, att här
fallit snö . . .
— Det kom kanske litet för mycket af
den varan!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
