Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu börjar gudstjänsten. Klockar
Rou-hiainen, en gammal däst man utan
sångröst, tager upp psalmen, hans svaga stämma
höres knappast vid vågornas entoniga brus,
dock sången hålles upp af en medelålders
bondhustru, berömd i hela skärgården för
sin gälla röst och sitt utmärkta sätt att
sjunga psalmer; hon gör sina tremolando,
ritardando och några finurliga rularder i
ändan på hvarje strof, alt med en själfkär
säkerhet, som gör klockarfar förtviflad.
När melodin då och då förirrar sig in
mellan sandbankar och blindskär, ropar
klockaren ett ljudeligt nå, nå, som icke
stöter eller förargar någon. — Alla tystna
och klockarfar för med sin tunna, hesa
stämma den förolyckade melodin mellan de
farliga lurande drillerna åter i rum sjö.
Där tager lotshustrun den åter om hand.
Gud skall veta att det icke låter bra, men
därom lär vår Herre just icke häller
bekymra sig, och hvad som är säkert, är att
där finnes mycket mera andakt än i
mången grann messa.
Kaplanen är alldeles grön och därtill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
