Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lande, ty hans händer voro feta och runda,
icke heller militär, emedan han bar svart
långrock — och en talar, gårdfarihandlare till
yrket. Den sistnämnda kämpade tappert mot
tröttheten och sömnen, medan han ängsligt
bevakade en låda spetsar af lillrysk tillverkning.
Ack om det endast hade varit värmen,
ryssen och tataren, som oroade Isak Hultila!
Nej, tyvärr 1 Han bar sitt värsta onda inom
sig. Han hade verkligen allt skäl att vara
missnöjd med sig själf, ty han hade förtörnat vår
Herre, sin församling och domkapitlet i Borgå.
I längden tyckte han, där han i tysthet
öfver-lade, att han nog kunde jämka med sitt
samvete; med församlingen kunde det möjligen
äfven arrangeras; med vår Herre var det icke
heller så farligt, ty han var barmhärtig och
långmodig; men med domkapitlet var det värre.
Ja, — han fann det vara bättre fly än illa
fäkta. Ty hvad skulle han göra, hvad säga,
hvart taga vägen, när han för domkapitlet skulle
afgifva förklaring öfver församlingens klagomål
öfver att han uppträdt drucken vid en
prästerlig förrättning? Bevisen voro bindande,
vittnena ojäfviga, neka hvarken kunde eller ville
han. Hade det blott varit första gången! Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
