Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Uniformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stora förgyllda orden, som ungdomen plägar
använda, låg något verkligt. Att någon män-
niska skulle vilja kasta bort sitt lif, sitt eget
lif, för hvilken stor sak som helst, var för
honom ofattligt. Men sådant kunde dock ske:
Vackra Konstantin hade lärt honom det. Han
hade sett det i sitt eget hus, och här, det hörde
han på hj ärttonerna i talet, låg något af sam-
ma klang, liksom det i Heddas ögon lyste nå-
got af samma glöd, han en gång sett hos vackra
Konstantin och aldrig önskade minnas. Han
var en hård man, men en klok man, två gån-
ger behöfde han ej samma läxa. Men att ge
med sig utan vidare — han hade ej varit den
själfmedvetne man han vär, om han direkt fal-
lit undan.
Din lön, din lön, nej ser du, lön har jag
aldrig betalat dig, så det får du ej heller nu;
men här får du hundra rubel. Jag ger dem
som lån åt dig.
46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
