Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mo Härad - Allmän Öfwersigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Mo härad.
ligen ega, och utom hwilken jordens yta skulle sakna alla slags
wextalster Hwad eld och watten sparat, har blifwit ett offer för
behofwet· egennyttan, tvinningslystnaden och wårdslösheten
Trädslagen i detta härad utgöras hufwudsakligen af fur och
gran, hwilka wäl triftvaI på den magra jorden. Angar och gärdesbao
kar bära dock björk, blandad med en och annan asp, fäld, ronn, mera
sällan al; ek finner man knappast i hela häradet, än mindre bok. Hwad
ortens flora beträffar, så ger bestrifningen öfwer desz jordmåner sä-
kert tillkänna, att den är fattig och utan särdeles intresse, om ej
för att wisa klimatets och jordmånens dåliga beskaffenhet
Fordom hade detta härad de härligaste skogar. Då Förf. för
första gången (1806) reste härigenom, fanns på den länga stråe-
kan från Dummesmosse till häradets södra gräns ingen enda öpp-
ning uti de å båda sidor liggande höga, djupa skogarna, med un-
dantag blott af några få, mycket glest spridda hemmans inegor.
Den enda njutning man under en sådan resa egde war att åstada
dessa stora jemna fält, fnllsatta af höga majestätiska tallar, hwilka
liksom stolt afwisade och ej tålde bredtvid sig någon annan mindre
planta, stundom icke ens ljungen. Men är 1884 byggdes en mas-
ugn wid Unnaryd och twå år sednare ett jernbruk wid Wallgårda
pa blott 0,123 mils afstånd från det förra: — och dessa herrliga sko-
gar äro nu förwandlade nära nog till fragmenter, med undantag
endast af den skog, som tillhör Nissafors bruk, samt den närmast
Dummeimosse belägna, sparad af egaren till Axamo. Det är dock
naturligtwis icke ensamt dessa jernwerk som fortskyndat förödelsen:
be ändigt tilltagande folkökning med åtföljande nybyggnader i
J nköping, ångfartyg, ångbrännerier m. m. d. hafwa icke i så rin-
ga mån bidragit till stogsödandet och månne wi icke hit äfwen
kunna räkna wåra Laga Skiften med thy åtföljande betydligt ö-
kade stängsel? Hurn många millioner unga skogs-plantor åtgå icke
till störarl och htvilken mängd af dylika införas icke till städerna
såsom trådgårdsspröi eller flyttbara hånggårdesgårdarl Om dessa
störar och sprötar höggos såsom blädning i täta dungar och blott
de klenaste maldes, tvore kanske föga att derom säga, men nu ta-
gas wanligen de wackraste och friskaste; raseriet att wilja blifwa
sin skog qtvitt har gått derhän, att skogsinnehafware, hwilka icke ansett
sig ega förmåga att med egen yxa nedhngga den, hafwa, för att ändå få
den bort, till Jönköpingsboer bortsållt större eller mindre trakter eller
f. k. skogsparker till afbrukning på wissa år, icke sällan kanske långt un-
der deras wärdel För några få år tillbaka köptes 0,s mantal Gi-
gerhd i Bottnarnds socken och betaltes med 24,000 Rdr Rgsz men
när skogen är borta, är hemmanet icke wärdt öfwer 0,m af köpesum-
man, och det åtgår minst ett århundrade, innan så beskaffad skog
kan äterwexa på den magra marken. Hwarje eftertänksam skogses
gare finner håraf huru wigiigt det är att wäl tvårda sin stogl I
början as tvår bekantskap med orten wårdslösades skogen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
