Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mo Härad - Allmän Öfwersigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allmiin öfversigt. 11
efter sitt ök- Har han deßutom nedlagt sin Riksdaler på någon
af stadens krogar, äro dessa dagswerken i sanning illa ann-ända BJ.
— Såsom ett ben-is på allmogens widstepelse må anföras den år
1816 uppkomna tvantron om den så kallade Bottnaryds källas un-
dergörande matten, hwilken källa wäl icke ligger i Mo, dock på
gränsen i Bjurbecks socken (af Redwägs härad) på hemmanet Löns-
ås’ egor, asa- mil nordrvest från Bottnaryd,hwilken socken dock hö-
rer till Bottnaryds pastorat. Ryktet om källans undergörande sör-
måga uppkom genom en enfaldi och för wantro benagen hustru,
hwilken eljest tvar känd för red arhet och gudsfruktans men äf-
wen långt mera upplysta personer, än Mohäradsiallmogem läto
wantron härwidlag få insteg hos sig. Den härstädes, liksom på
flera ställen, ungefär wid samma tid uppkomna tvantron på gnid-
elds östvernaturliga werkan M«·) samt den sedermera utbredda pre-
dikosjukan öfwerlemna tvi ät psykologerna att förklara; men båda
dessa wantrons förirringar förföllo emedlertid innan kort, liksom as
sig sjelfma-
För detta folks egentliga historia fordras icke rätt många blad.
Wisserligen ströfwade danska krigshopar här igenom, särdeles un-
der krigen med Danmark 1563——70 och 1611—13, säkerligen icke
utan att göra stor skada, hwarom ock gamla personer iorten weta
att berätta; men då sådana berättelser, som wanligt, sakna trowäri
dighet och sammanhang, hänwisa wi till den» historiska asdelningen
i den nyligen utkomna beskrifningen öfwer Ostho, der afwen det
som faktiskt rör Mo härad under deßa krig finnes antecknadt. J
afseende på Mo härads äldre historiska förhållanden hade wii
nämnda beskrifning yttrat den öfwertygelsen, att Mo härad war,u-
tan någon slags enskilthet eller grånsbestämmelse, en del af Finn-
tveden under detta fylkes sjelfständighetstid, det will säga, att Ost-
bo följde Westbo till westgöthagränsen i wester och till Tweta i
norr och nordost, samt att således Finnwedens och Mo härads äl-
dre historia är en och samma. Som tvi emellertid hört denna. på
lokala förhållanden grundade tanka förkastas, dels såsom historiskt
obervisad, dels på grund af antagandet, att Mo härad före deß
närmare beröring med Westergöthland skall haswa warit en koloni-
sation eller nybygge från Wärend samt utgjort ett enskilt rike IVA-V)
torde det tillåtas oß att här något närmare utwecklawåra tankar,
så wäl rörande detta ämne, som hwad i öfrigt angår denna land-
«) Den nyligen (1854) timade branden i Jönköping, men ännu mera en
kisigare afsättning på utrikes ort har i sednare tider betydligt ökat priset på
rawaror.
") Man trodde nemli en, att om man ledde boskapskreaturen omkring en
stockbrasa, tänd med gni eld eller hämtad ·enom gnidning, d. w s. med
eu käpp i ett borradt hål eller i en swarfstol Fmed eldstål och flinta, som är
alldeles detsamma, dugde icke), fså botades de för den så kallade sommarsjukan
(blodafgång med nrinen). För. såg»i sin ungdom (pä 1780-talet) detta me-
del anwän t i sjelswa det upplysta Ostergöth and.
·") Swerges äldsta indelning i Landskaper s. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>