Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norra och Södra Wedbo - Allmän Öfwersigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allmiin öfwersigt. 57
swinner nästan alldeles mot Ostgöthagränfen i norr; men den som
är närmare bekant med fintvediska språket och hör Wedboer i all-
mänhet tala, skall säkert igenkänna en mängd munartsegenheter
som bestämdt häntyda på finwedist härkomst V). Det hwari
denna förmandtskap tydligast ger sig tillkänna, år kroppsbilds
kring, lynne, naturanlag, lefnadssätt, seder och bruk, till och med
tvidskepelse, fördomar och skrock WO; och den som will läsa §s.
1»7 och 18 i beskrifningen öfwer Westbo och sidd. 146—56 öfwer
Ostho, skall ofelbart i det ena igenkänna det andra af dessa temli-
gen aflägse från hwarandra boende folk af samma urstam. Denna
aflägsenhet från de trakter. der den ursprungliga småländska natio-
naliteten mest oblandad bibehållit sig och närheten till ett annat
folk af skiljdt ursprung måste naturligtwis under tidernas lopp
hafwa åstadkonnnit åtskilliga omstöpningar inysznämnda hänseende.
Enligt prosten Mellins meddelade iakttagelser skola flera typer af
en från den småländska skiljd folkstam wisa sig, särdeles i trakten
af Holaweden De hafwa icke Småländningens resliga lvext3 defz
kolfwarta hår och mörkbruna ögon synas twårtom antyda ett öster-
ländskt ursprung, men den är numera blandad med det öfriga fol-
ket· Wedbobon år i allmänhet mera stor än liten, wanligast starkt
byggd. Ofta träffas ganska wackra exemplar afdet manliga slägtet,
och Norra Wedbo kompani har alltid haft ropet såsom det wackra-
ste i regementet; det år likwål ej alldeles samma förhållande med
det qwinliga slägtet. Wedbobon har lika så god fattningsgåwa
år lika så idog och arbetsam, nitisk och god hushållar-e, som Fin-
medarn, men har icke dennes lätta och listiga rörlighet, glada sin-
nesart och förståndsbildning; Wedbobons fruktbara jord gör att han
för erhållande af de behoswer en otacksam jord nekade honom, icke
behöfwer likt den sednare till det yttersta uppöfwa alla sina själs-
förmögenheter Ocksä har icke någon industrigren, såsom binäring
betraktad, gjort sig hemmastadd inom Weddoz den hufwudsakiiga
·) Dcn som önskar anställa jemförelser, har fullständig upplysning om
fimvedifka spraket, sidb. 12—14 samt 192——95, Beskr. östver Westbo.
«·) Uti tvår som den kallar sig upplysta tid. år det i sanning förmånande
höra så mycken midskepelse ännu widlåda tvår allmo e, att, som wi i Afton-
bladet N:o 32 förliden winter (1855) låste, ett wildmt mord kan begås för
att erhålla några droppar blod att ingiswa en sjnk person, som troddes wara
förtrollad af den mördade; och, kanske ännu råare, att, som tvi låste i Jön-
köpings K. H. S. årsberättelse 843, man för att hämma en farsot bland
boskapen, nedgrof ett lefwande. Djurlåkaren, som naturligter ditskickade8,
berättat-: att då han blef underrättad om det anwända med et, det nedgräfda
kreaturet, en un qwiga, uppto ö och obducerades, dertvid han fann att deß
lungor woro su a af jordpartik ar. Häras insåg han att djuret werkligen blif-
wit les-vande nedgracvet och jordpartiklarne, genom det starkare djurets bemö-
dande att andas, un er dödsarbetet, indragits i lun« orna innan döden följde
Håndelsen tilldro sig uti eller nära den trakt här Zestrifrvea Kammentarier
häröfwer dikteras sjelfma, fäkerli en till alltför ringa heder och lugn för de
personer som åro satte till folkets åkare, minst för dem som iska mot deßupps
lysning Ofåkert år, hwem straffet en gång drabbar 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
