Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norra Wedbo enskildt - 9. Marbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
Marbecks socken. 95
massa och denna botten. Wid anställd mätning har nämnda miassa
funnits hafwa 15,z och det klara wattnet derunder, 6,- fots Djup·
Uti Marbecks kyrkobok har holmens oregelbundet periodiska synlig-
het blifwit antecknad: första anteckningen skedde år 16963 sederme-
ra åren 1712, 19, 23, 26, 83, 43, 47, 50, 57, 58, 66 och 733
det är ock antecknadt, att den wanligast i September och Okto-
ber warit synlig, samt särdeles efter stark torka eller under stormar-
Sistnämnda år (1773) besöktes den af konung Gustaf lll, hwar-
om berättelse sinnes ä en, genom då warande landshöfdingen i
Jönköping, Claes Erik Silfwerhielms försorg, på en tvid en furu-
stnbbe å holmen fästad kopparplät. Nägra är sednare (1776) ha-
de samma landshöfding i ett större sällskap besökt holmen, hwarom
man äfwen underrättas genom en annan, på lika sätt fästad tafla
af ek. En tredje och äldre tafla finnes likaledes, men med oläslig
skrift. Sedermera har den wisat sig åren 1783, 8»8, 90, 1812, 15,
24 och det starka torkåret 26, då den afmäl·tes. Ar 1773, eller
samma år som konung Gustaf Ill besökte holmen, blef i Augusti
månad en mindre holme synlig längre i öster, af 130 fots längd,
på hwilken 100 stubbar läxa räknats. Ester denna tid skola flere
holmar hafwa uppträdt. Ar 1815 besöktes Flottholmen af pro-
fessor Pasch ses ,
«) Wi äro wäl icke i tillfälle att känna proåeesorns tanka härom, men då
tvi icke kunna tänka oß någon kraft på detta stä e som periodiskt kan lyfta en
sådan Massa. twi a tvi ingalunda, det han ommändt termen: "hol men hö-
jer Dch sänker Fig» till: "wattnet höjer och sänker sig under och öf-
wer densamma." På annat sätt lärer holmen swärligen hafwa kunna wi-
sa sig ömsom öfwek och öm om under wattnet. J anledning af Rogbergs
uppmaning (Smä[. Besse, id. 497", som synes haftva misstänkt werkligheten
af holmens upp- och nedsänkning, ola wi söka förklara förhållandet med den-
na holmens synlighet och osynlighet Wt komma här obehagligtwis att jäfwa
en öfwer halftannat sekel gängse tro; men i artuseuden och till flutet as 15:de
århundradet hade manin trott, att solen wandrade omkring jorden och ej
längesen att tvattnet i Ostersjön sjönk genom för-minskning, men på intetdera
as dessa tror numera någon med sundt metande:
« Under någon wiß förfluten tid, hwarg afständ frän tvär tvi likwäl icke
kunna bestämmaa woro de plana fälten på bada sidor om Swartän bewäxta
med skog Dsll Nagon annan öppnin fanns icke deruti, än den som äwattnet
upptog; genom de hög wanli a flddbottnarnes småningom sörstggäende upp-
höjning« genom af ivat tet ned-?
-
orda mineraliska stenwandlingar och andra härd-
nade ämnen som derpä fastna, samt watten- och andra tvättens rötter som
här frambringas-, sä mycket lägligare som än ett par mil går nära med lugn-
Wajtelh få MOlte i stimma män flodbotten i än höja Eg, hwaraf natmligtwie
göllden blef den, att wattnet steg upp öfwer de pä si orna margnde ogar;
nmedelst skulle dessa skogar owilkorligen förstöras och marken förwand as till
kärr. Genom wattenwärtere förruttnelse och med tillkomst af frän höderna
nedflutna vegetabiliska upplösningar hafwsa kärrtvallarne här tädes un er en
läng tidsföljd hunnit den mäktighet, de nu besinnas hafwa; ran säker källa
weta wi, att»en sådan kärrjords upphöjning kan gä ända till 6 fot på ZU) är,
troligen likwal blott under ett mildare klimat Fran samma bottenuppthöji
ning härleder sig sjöns uppkomst: sedan denna kvar bildad, om än aldri sa
liten, war deß watten no mäktigt att boirtfräta de pä sidorna liggande åtk-
wallnk och På deras bekv nad förstora sig, hwarpä hundrade-tals exempel fö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
